|
Kapitel 17: VARFÖR? b) Intressen |
|||
Flera av försöken till förklaringar nedan kan förefalla långsökta, men agerandet från de olika grupperna är ju uppenbart. Hur annars förklara det? Redan före LO:s offensiv för en reglerad invandring och riksdagsbeslutet om detta i slutet av 60-talet stod klart att man från arbetsgivarhåll hade andra intressen. Där önskade man en omfattande arbetskraftsinvandring, av naturliga skäl: det kunde ge billig arbetskraft samtidigt som en press skapades för att acceptera lägre löner och sämre arbetsvillkor. Den yttersta vänstern - trotskister, KPMLr och andra vill ju ha en revolution. Det kapitalistiska systemet skall störtas. Möjligen hoppas de att massinvandringen kan skapa ett sådant kaos, ett sådant elände och sådana motsättningar att en revolutionär situation uppstår. Och upp ur askan stiger Socialismen. Hittillsvarande erfarenheter tyder på att invandrarna till en helt övervägande del har sina partisympatier hos Socialdemokraterna och i Vänsterpartiet. Detta är inte överraskande, med tanke på att dessa är två av de främsta bidragspartierna, samtidigt som bidragsdeltagandet är högt bland invandrare. De invandrare som har en politisk verksamhet i sitt hemland bakom sig blir det också att naturligt att stödja vänsterpartier. I valet 2006 fick Socialdemokraterna nära 73% av rösterna i Rosengård och 61% i Rinkeby. Ett problem för (s) är dock att valdeltagandet bland invandrare är lågt. Som framgått tidigare har judar i Sverige intagit en särställning i det lobbyarbete som gav den drastiska opinionskantringen bland svenska makthavare till förmån för mångkulturen. "Hur Sverige blev en mångkultur": "Det är tänkvärt att judar inte bara stod för närmare 40 procent av inläggen i tidningsdebatterna utan att samtliga inlägg från judar förordade införandet av mångkultur." Hur kan detta komma sig? "I nationer med flera olika minoritetsgrupper har judar ... blivit ett folk i mängden och därmed blivit en mindre utsatt grupp. I nationer där det förekommer minoritetsgrupper som exempelvis är fler till antalet eller som begår fler brott än vad judar gör, så kan även majoritetsbefolkningens uppmärksamhet på och naturliga motstånd mot konkurrerande grupper kanaliseras mot dessa minoriteter och bort från judarna." "I en artikel i Judisk Krönika med det dramatiska namnet 'Judisk överlevnad kräver förändring' understryker Schwarz att det är 'ett starkt judiskt intresse att delta i det gemensamma projektet för etnisk jämställdhet, kulturell mångfald och tolerans i Sverige genom att bl.a. samordna sin kamp mot antisemitism med de många organisationer och institutioner som i dag bekämpar främlingsfientlighet och rasism'." "Schwarz hade ett starkt judiskt engagemang, och det var tveklöst detta engagemang som motiverade honom att på flera plan aktivt verka för att omvandla Sverige till en mångkultur. Avgörande faktorer i denna omvandling var att judar hade ett forum i Dagens Nyheter ägt av den judiska familjen Bonnier och hade flera opinionsbildare, främst i form av David Schwarz. Detta innebär inte att 'judarna' låg bakom omvandlingen, utan att etniskt medvetna judar som såg ett judiskt etniskt intresse i att Sverige blev en mångkultur av just denna anledning var de främsta pådrivarna, samtidigt som inga judar aktivt motarbetade utvecklingen. Det förekom heller inget direkt motvärn från svenskarna. Debatten kom aldrig att handla om svenska etniska intressen." Expo-skribenterna Stieg Larsson & Mikael Ekman kom i sin bok "Sverigedemokraterna" (2001), angående Le Pens plädering för "regionalt självstyre", in på ett angränsande resonemang: "Det finns inget 'naturligt geografiskt område' där vi kan dra ett streck på kartan och förkunna att här är judarnas nationalstat i Europa eller här finns romernas land. Och om ett sådant 'hemland' inte kan identifieras - vad ska i så fall ske med judar och romer i det 'nationaldemokratiska' Europa?" Judar har funnits i Sverige under hela 1900-talet, och det har inte varit något problem. De har kunnat tala svenska som alla andra och deras barn har inte ägnat sig åt att sabotera skolundervisningen eller förnedra andra ungdomar. Genom den omfattande muslimska invandringen blir kristendomen bara en religion bland andra i Sverige, samtidigt som judendomen kan uppgraderas. Ur pressmeddelande den 13/9 -09: "Den 18 september startar det nya arbetsåret i riksdagen." "
Kl. 12.00. Gudstjänst i Storkyrkan Invandringen till Västeuropa från muslimska länder har varit omfattande under de två-tre senaste decennierna. Inte minst gäller detta Sverige, som nu har kanske 400.000 invandrare från muslimska länder. Denna invandring i kombination med hög nativitet bland kvinnor från dessa länder gör att muslimer är en snabbt växande minoritet. Redan som en minoritet, omfattande mindre än 5% av befolkningen framförs en hel del krav på det svenska samhället att anpassa sig till muslimska krav. Kristna skolavslutningar, som länge varit en svensk tradition, har nu på många håll ställts in för att inte riskera kränka muslimer. Det saknas inte uttalanden från ledare från muslimska länder, som betraktar detta som en politik för att ta över Europa.
En annan grupp är idealister, som arbetar osjälviskt och hängivet. De gömmer asylsökande som fått avslag, ger dem mat och bostad. De lägger ned tid också på organisatoriskt och opinionsbildande arbete - allt utan ersättning. Det är människor som verkligen vill alla väl, men som inte förmår inse att resurserna är begränsade, att det finns målkonflitker inom politiken och att någon i slutänden får betala för invandringen. Hit hör många artister, kyrkofolk, barnläkare, mm.
Till godisterna kan i en bemärkelse även räknas aktivisterna inom AFA och liknande grupperingar. De arbetar förvisso inte för någon egen ekonomisk vinning. Deras metoder är dock inte vad man associerar med godhet, ändå är det nog just som företrädare för Det Goda som de själva ser sig. De kallar sig "antifascister", men är själva verket en spegelbild av de verkliga fascisterna. Sedan finns en växande grupp som har sin utkomst genom invandreriet. Dit hör föregivna experter och mottagare av projektmedel. Opinionsaktörer som CMR, Expo, Röda Korsets Ungdomsförbund, Anna-Lena Lodenius, m.fl. Dit hör flyktingadvokaterna. Se vidare 9h. Hit hör slutligen de rent kriminella. De som tidigare ägnat sig åt smuggling av narkotika, men som funnit att människosmuggling är en mer lönsam affär . Ofta kombinerar de människosmuggling med annan brottslighet, som organiserande av svartarbete, prostitution, narkotikahandel mm. Dessa människor är renodlat egoistiska och kan tillgripa våld för att främja sina syften. De kan rimligen förtjäna beteckningen "onda".
|
