| Kapitel 9: KOSTNADER m) Boende |
||
Invandringen inverkar på bostadsfrågan i flera olika avseenden, som förvärrar bostadsbristen: • Lägenheter som byggdes för att avhjälpa bostadsbristen bland svenskar upptas av bidragsberoende invandrarfamiljer. • Bostäder i invandrartäta områden blir snabbt nedgångna. • Kommuner drar ned på bostadsbyggande för kunna skylla på detta för att slippa ta emot "flyktingar" (vilka de alltså inte ser som en ekonomisk tillgång) Sommaren 2003 framkom att Lundafastigheter köper in tre villor för 7,5 miljoner kronor för uthyrning. "Det är det enda sättet att ordna bostad åt barnrika flyktingfamiljer", anser majoriteten i kommunens socialnämnd. Lundafastigheters ordförande säger i Sydsvenskan: "- Jag kan förstå att det här sticker i ögonen på gemene Lundabo. Det är klart att den som gått på ett bygge hela sitt liv och kämpat utan att få fatt i en tomt eller en kåk kan tycka det här är för jävligt. Men det är inte frågan om att köpa in ett hus och skänka bort det, utan det är så att det finns inga stora lägenheter och alternativet är då tyvärr bara att fixa fram ett hus och hyra ut det." "Många flyktingfamiljer är trångbodda i bostadsbristens Lund. Det finns fyrabarnsfamiljer som bor i tvårumslägenheter. - Det är inte rimligt att så många bor i så små lägenheter, säger socialnämndens ordförande Erland Stensson (v). - Socialnämnden har därför bett kommunstyrelsen ordna fram större bostäder. Kommunstyrelsen har sagt ja till detta och har gett Lundafastigheter i uppdrag att köpa in tre större villor. Lundafastigheter har sonderat husmarknaden och uppskattar att villor med 3 eller 4 sovrum kostar cirka 2,5 miljoner kronor per styck. - Jag gissar att hyran för villorna kommer att ligga runt 10 000 kronor per månad och då ingår värmekostnader, säger fastighetschef Dag Samuelsson. Villorna ska ligga 'nära allmänna kommunikationer och tätort'." Det är en rödgrön majoritet som sagt ja till husköpen. De borgerliga är kritiska, särskilt Centern. Dess representant i Lunds socialnämnd säger: "- Flyktingarna får flytta till kommuner där det finns tomma lägenheter istället." Den etablerade linjen är alltså en annan. Asylanterna ska få bo där de själva önskar. Det blir en dyr hänsyn. Ur DN den 12/5 -04: "Ilmar Reepalu går nu till hård attack mot Mona Sahlin för att hon inte tar Malmös problem med den oreglerade inflyttningen av invandrare på allvar." "EBO innebär att asylsökande flyktingar får bidrag för att ordna sitt eget boende under tiden de väntar på besked om uppehållstillstånd. Det innebär ofta att en stor familj blir inneboende hos en redan trångbodd familj." "- Allvaret i situationen kan inte nog betonas, säger Ilmar Reepalu vidare. Oftast kommer den ena vuxna först och då räcker det med en liten bostad. Men när sedan resten av familjen kommer förväntas socialtjänsten snabbt skaffa en större bostad. Med hänsyn till bostadssituationen i Malmö är detta en svår uppgift. Det innebär i många fall att familjerna ges tillfälliga login på hotell. Det medför höga kostnader för kommunen och är en dålig lösning för flyktingfamiljerna. " När kommuner snabbt måste ordna boende för asylant-familjerna tvingas de ofta betala oskäligt höga hyror hos värdar som utnyttjar situationen, kanske blir det rentav hotellboende. Från SR:s webbsida, Dagens Eko den 13/2 -03: "I många storstadskommuner är kostnaderna för att ge asylsökande bostäder så höga att de utarmar socialtjänsten." "Det viktiga arbetet som socialtjänsten har att göra får allt oftare stå tillbaka eftersom en stor del av socialbudgeten går till asylsökandes bostäder. Så här ser det ut i många av landets storstadskommuner visar den rapport som socialstyrelsen tagit fram. "Det innebär att individ- och familjeomsorgens pengar som skulle kunna använts till annat, till exempel barnverksamhet eller missbrukarvård, går faktiskt till boende i de här områdena,.." En effekt av invandringstrycket kan också bli att färre bostäder byggs. Kommuner med många lediga hyreslägenheter får ju svårare att säga nej till krav om att ta emot "flyktingar". Utan tillgång till tomma bostäder kan kommunerna ha den nödvändiga ursäkten för att slippa s.k. flyktingmottagning. Från SR:s webbsida den 6/10 -09: "Sverige bygger färre antal bostäder än grannländerna i Norden, så har det varit under hela 2000-talet.
Och i år blir det kanske bara 15.000 nya lägenheter,
det är bara en tredjedel av vad som borde byggas varje år. SR:s webbsida den 12/3 -10: "Högre priser på små lägenheter att vänta De rekordstora barnkullarna från början av 1990-talet ska snart flytta hemifrån. Det kommer att påverka bostadsmarknaden kraftigt. Priserna på framförallt små bostäder kommer att pressas uppåt, säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi på KTH." En omfattande invandring får rimligen samma typ av inverkan - knapphet på bostäder och höjda lägenhetspriser. Antalet nybyggda bostäder har samtidigt sjunkit. 2006 började 46.000 bostäder byggas, år 2009 var det 16.000, enligt Sveriges byggindustrier. Ur Gefle Dagblad den 27/9 -09: "Birgitta har bott på olika gator i närheten av Andersbergs centrum i närmare 15 år. ...Hon har aldrig känt sig rädd förut även om hon tycker att området förfallit undan för undan." "Birgitta berättar att det ofta är kiss under trappen, dörrar i källarförrådet är uppbrutna, utanför porten har det stått madrasser, högar med kläder, soppåsar, lösa hundar i trappuppgången, liv i samlingslokalen vissa perioder och barn som sparkar boll på fönstren." Ur Sydsvenskan, i slutet av 90-talet: "Regeringen beslöt nyligen att öronmärka 1,5 miljarder kronor under en treårsperiod till de sju invandrartäta och utsatta storstadskommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje." "Även andra särskilt utsatta kommuner ska kunna få del av stödet. - Pengarna ska fungera som smörjmedel för att bryta segregationen i utsatta bostadsområden och skapa fler jobb, säger storstadsminister Ulrika Messing. - De statliga insatserna förutsätter att det anslås nya pengar även från den kommunala sektorn." "I Sveriges väntrum": "Annika Billström... skriver: 'De närmaste fyra åren satsar vi 2,5 miljarder kronor på att rusta förorternas skolor, torg och boendemiljöer.'..." "Som jämförelse kostade den omtalade statliga och kommunala Storstadssatsningen totalt fyra miljarder kronor som spenderades under åren 1998 till 2006." "Storstadssatsningen gällde tjugofyra stadsdelar i kommunerna Stockholm, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Södertälje, Göteborg och Malmö." "Miljarder har satsats utan att segregationen rubbats." "Exit
Folkhemssverige": • Blommanprojektet (1995) blev enligt utvärderingen ett misslyckande i förhållande till målsättningen och en prislapp på 325 mkr. Målsättningen var att ”motverka segregeringen i åtta invandrartäta storstadskommuner, stärka kompetensen hos invandrarna och öka deras arbetskraftsdeltagande.” Projektet skulle ”bryta segregeringen och vända utvecklingen i rätt riktning.” • Ytterstadssatsningens (1995) syfte var att för 500 mkr ”främja den lokala demokratin och förbättra boendemiljön” i 13 av Stockholms ’utsatta’ områden. Projektet misslyckades. I april 2000 meddelades att 'en av landets största satsningar på demokrati och mot segregation, Stockholm stads egen ytterstadssatsning, gått i stå.' • Storstadskommitténs (1995) syfte var att förbättra boendet i Stockholms, Göteborgs och Malmös invandrartäta bostadsområden. 'Stockholm ska bli den första stad i världen som bryter utvecklingen mot ökad social och etnisk segregation' hette det. Projektet misslyckades. I Storstadskommitténs slutbetänkande Tre städer SOU 1998:25 konstaterades att 'mångmiljardbelopp gått åt till allehanda försök att bryta boendesegregationen och minska arbetslösheten i de utsatta områdena.' De storslagna satsningarna hade varken påverkat segregationens orsaker eller följder. Slutbetänkandets författare skrev: 'Detta är upprörande. Först satsar stad och kommun miljardbelopp på tusentals enskilda projekt, sedan visar man ett högst mediokert intresse för resultaten.' • Storstadsdelegationen dvs ytterligare en statlig utredning blev resultatet av Storstadskommitténs utredningar och betänkanden. Regeringen avsatte två Mdr av skattemedel för att 1999-2002 utveckla samma sju kommuner som Storstadskommittén redan inriktat sig på. Men inte heller detta miljardprojekt gav önskat resultat. 2002 erkände Integrationsverkets GD Andreas Carlgren att delegationen misslyckats: 'även om enskilda invandrare integrerats hade boendemiljöerna inte förbättrats.'” Ur SvD den 27/9 -07: ”Socialdemokraterna vill satsa minst 15 miljarder under sex år på miljonprogramsområdena. Det lovade Mona Sahlin i sitt första sommartal som partiledare.” Det har visat sig att i invandrartäta bostadsområden utgörs de boende inte bara av människor. Det har kommit också ett stort antal nya "husdjur", närmare bestämt skadedjur som kackerlackor och vägglöss. Det
finns ca 4 000 olika arter av kackerlackor. De är allätare
och de förstör matvaror genom att äta av dem. Ur SvD den 19/5 -09: ”Kraftig ökning av kackerlackor Kackerlackorna utgör ett allt större problem Sverige. Det finns det nu klara siffror på. Anticimex i Stockholm ryckte 2006 ut 1 302 gånger för att sanera lägenheter och villor som drabbats. 2008 var samma siffra 1 885 och bara under de första månaderna i år har man fått ingripa 713 gånger. Trygg-Hansas siffror för hela Sverige visar samma bild.” Vad kan det bero på, att vi plötsligt fått denna ökning av antalet kackerlackor i Sverige, så att Anticimex måste göra täta utryckningar? Den officiella förklaringen är tydlig: ”vi svenskar” reser mer nu än tidigare. Detta är förmodligen en del av förklaringen, men är det hela förklaringen? Är etniska svenskars solsemestrande eller globetrottande ens den viktigaste orsaken? Medias rapportering från bostäder, drabbade av kackerlackor och andra problem har varit snävt vinklade. Ur Exilen-inlägg, signaturen Skribenten: ”Varför ställde ingen av de uppbragta reportrarna från SVT frågan av vad skäl svenskar ej drabbas av kackerlackor? Nej - det hela var hyresvärdarnas fel. Anticimex representanten gled undan frågan och påstod att skälen till ohyran berodde på våra ‘ändrade resvanor’ och nya matvanor (import av mat).Men - nu måste vi granska nyhetsinläggen med samma ögon som vad fd östtyskar tvangs göra på diktatorn Eric Honeckers tid.” ”Kackerlack-affären handlar om ‘take-away food’, – hemburen konsumtion av pizza och kebab tillredd i otjänlig miljö, (snuskig hantering). Kvalster och kackerlackor och deras äggkapslar trivs och förökar sig i den varma gatu- och restaurangköksmiljön. I pizza kartonger och andra emballage medförs upphovet till kackerlack-attacken till hemmen. Efter snabbmåltiden i bostaden bärs vanligen kartongen ej omedelbart ut i fastighetens gemensamma soprum, utan kvarblir på diskbänk eller tryckes ner i lägenhetens sophink, allt till glädje och förökelse av kackerlackorna.” Ökat har även vägglössen. Ur Expressen den 11/1 -06: ”Vägglusen är tillbaka” ”I början av 2000-talet kom de första larmen om att lusplågan var på väg tillbaka. Statistik från saneringsföretaget Anticimex visar att den tycks ha kommit för att stanna. Medan företaget i mitten av 1990-talet bara gjorde ett tiotal utryckningar mot vägglus per år i Stockholmsområdet, har det de senaste åren handlat om mellan 250 och 300 stycken. Troligen ser det likadant ut på andra håll i landet.” Ur Hallands-Posten den 17/8 -09: ”Råttor och vägglöss blir ett allt allvarligare problem i Halmstads kommun, uppger Anticimex.” ”- Rent generellt har det gått från att lusen varit helt utrotad på 1990-talet till att vi idag kanske får fem-sex samtal om dagen från folk som råkat ut för dem. Ökningen är rent explosionsartad, …” Ur Aftonbladet den 20/4 -09: ”Antalet fall med vägglöss i Sverige har ökat sexfaldigt sen 2004." Ur Sydsvenskan den 8/3 -10: "Blodsugande vägglöss ökar snabbt" "I fjol utfördes mer än tre gånger så många vägglussaneringar som under 2006." " Antalet vägglussaneringar hos Anticimex har ökat med 62 procent det senaste året – från 2 158 år 2008 till 3 499 i fjol." Enligt Anticimex är vägglöss en större plåga än kackerlackor, på två sätt: • de förökar sig än snabbare • de är mer svårbekämpade SVT-webben den 19/5 -09: ”Anticimex skadedjurstekniker Sven Jeppsson tycker vi ska vara mer rädda för vägglössen… vägglössen ökat mer än kackerlackorna de senaste fem åren.” Och förklaring? Den blir från Anticimex densamma som för kackerlackorna: ”Det som ligger bakom ökningen av vägglöss är detsamma som ökningen av kackerlackor – vi reser mer och får med oss skadedjuren hem i bagaget.” ”- Det enda vi kan härleda det till är att man importerar livsmedel och möbler på ett helt annat sätt än tidigare, och att man reser oftare eller längre,...”
|
