1. Kapacitet och motivation

Beträffande invandringens direkt ekonomiska kostnader - för skattebetalarna och mätbart i kronor - utgörs den tunga posten av försörjningen, genom olika former av bidrag. Bland invandrare är det ju en mindre andel än bland svenskarna som har arbete.

Ett i och för sig föga överraskande förhållande: människor som kommer från fjärran länder och främmande kulturer har inte bara ett språk att lära sig, det är långtifrån säkert att de har yrkeskunskaper som efterfrågas på svensk arbetsmarknad.

Det kan också handla om motivation och arbetsmoral: varför söka ett - lågavlönat - arbete, om man med en stor familj kan nå högre inkomster genom bidrag?

Enligt socialtjänstens normer från 1995 låg bidragsnormen på 5.098 kr för makar, 1.643 kr för barn upp till 3 år, 1.936 kr för barn 4-10 år och 2.229 kr för barn 11-21 år. En sexbarnsfamilj, med två barn i varje åldersintervall, kommer då upp i 16.714 kronor.

Till detta kommer bostadsbidrag. Om denna familj lever i en 7-rummare ligger hyran på minst 8.000 kronor - vilket också betalas av samhället. Detta motsvarar en total inkomst på cirka 25.000 kronor i månaden. Skattefritt.

Problemen förstärks av den förändring som skett på den svenska arbetsmarknaden sedan 1970-talet. Tidigare fanns många arbetstillfällen inom industrin, som kunde klaras utan stora språkkunskaper. Nu dominerar tjänstesektorn.

"Invandringen till Sverige":

"Fram till mitten av 70-talet var sysselsättningsgraden högre bland invandrare än bland infödda svenskar. Detta gällde såväl män som kvinnor. Därefter har bilden drastiskt förändrats."

Den bild som manats fram från politiskt korrekt håll är att det huvudsakligen rör sig om högutbildade, men som - pga diskriminering - tvingas arbeta som taxiförare eller spärrvakter. Detta stämmer inte idag.

Ur Skånska Dagbladet den 18/7 -09:

"Enligt statistik från Migrationsverket saknar 25 procent av de nyanlända invandrarna fullständig grundskoleutbildning och ytterligare 15 procent har endast grundskoleutbildning. Omkring 40 procent saknar alltså gymnasiekompetens - något som krävs för i stort sett alla jobb på den svenska arbetsmarknaden."

Egenförsörjningen blir således lägre, och olika typer av bidragsberoende högre, bland utrikes födda än bland infödda svenskar.

Det ska påpekas att det handlar om mer än de som arbetslösa registrerade. Därutöver finns ju väsentligt större grupp i arbetsför ålder som inte ens står till arbetsmarknadens förfogande.

Vilka är dessa? Det handlar om studerande, pensionerade, hemarbetande, värnpliktiga och personer i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Det gäller också att hålla isär begreppen beträffande "invandrare" - det vidaste begreppet "utländsk bakgrund", sedan "utrikes född" och till sist "utländsk medborgare".

Fria Nyheter, den 5/10 -09:

"I Borlänge finns 1000 somalier men bara tio procent har jobb, rapporterar Sveriges Radio. ... ett av de största problemen för somalierna är att de inte kan låna pengar för att starta företag då det inte är tillåtet enligt Sharialagarna att betala ränta.
 
En annan faktor som kan tänkas påverka somaliernas möjlighet att bidra på arbetsmarknaden är den låga läs- och skrivkunnigheten. I augusti 2008 var 53 procent av de 'nyanlända' i Borlänge analfabeter, den siffran gäller inte specifikt somalier utan alla invandrargrupper."

Merit Wager den 9/4 -10:

"Att låtsas som att de flesta som kommer hit som asylsökande är högutbildade och kan smälta in i samhället är en av de största och längst upprätthållna lögnerna..... De allra flesta blir, med största sannolikhet, bidragsförsörjas så länge de lever."
 
"En grupp nykomna asylsökande från ett av de stora asylländerna sa till mig: 'Vi hörde att Sverige är ett bra land där man får allting gratis – bostad, utbildning, sjukvård och så får man hämta ut pengar med ett kort ur ett hål i väggen.'"

2. Invandrare - svenskar

De två diagrammen nedan är hämtade ur boken "Invandringen till Sverige", utgiven 2005 på SNS förlag och skriven av Christer Lundh. De handlar alltså om utrikesfödda respektive infödda i Sverige och visar andelen sysselsatta under 40-årsperioden 1960-2000.

Det första diagrammet avser sysselsättningsintensitet. Till de ej sysselsatta räknas dels de öppet arbetslösa, dels de i arbetsför ålder som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Till den senare kategorin hör studerande, hemarbetande och förtidspensionerade, som inte ens söker ett arbete.

Som framgår skedde ett tydligt brott under 1970-talet, därefter har andelen sysselsatta sjunkit kraftigt för utrikesfödda. Även under 80-talets högkonjunktur hade alltså de utrikes födda problem på arbetsmarknaden. Det fanns mao lediga arbeten att söka - ändå gick man utan arbete.

År 2000 var andelen sysselsatta bland utrikes födda nere kring 50%, för såväl män som kvinnor.

De två diagrammen nedan är också hämtade från "Invandringen till Sverige". De handlar om utländska medborgare respektive svenska medborgare och visar utvecklingen av arbetslösheten under en drygt 20-årsperiod, från slutet av 80-talet till år 2000.

Som framgår ökade arbetslösheten generellt i mitten av 90-talet, samtidigt som den blev ungefär tre gånger högre för utländska medborgare än för svenska medborgare. Detta gällde för såväl män som kvinnor.

Uppgifterna nedan kommer från SCB och avser år 2008, december, åldersgruppen 16-64 år. Denna omfattade totalt 5.943.000 personer, varav 4.956.600 inrikes födda och 986.400 utrikes födda.

I arbetskraften befann sig 3.950.400 av de inrikes födda och 697.700 av de utrikes födda. Med andra ord stod 1.006.200 av de inrikesfödda utanför arbetskraften och 288.700 av de utrikes födda.

Till detta kommer de arbetslösa. För inrikes födda var antalet där 167.000, för de utrikes födda 75.000.

Det betyder att sammanlagt 363.900 utrikes födda i arbetsför ålder - dvs 37% - inte klarade sin försörjning genom eget arbete.

Här ingår alltså inte invandrares barn, andra generationens invandrare.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning för 3:e kvartalet 2009 stod 26,7% av de utrikes födda i åldern 16-64 år utanför arbetskraften.

Av dessa var 114.000 personer, eller 11,7% av alla utrikes födda, utanför arbetskraften pga sjukdom.

Luciano Astudillo (s) och Anders Lago i DN den 19/2 -10: "Under de senaste tre åren har arbetslösheten ökat nästan dubbelt så snabbt bland utrikes födda som bland dem som är födda i Sverige."

Sydsvenskan den 18/5 -10, om Öresundsbrons ekonomiska effekter:

"Bron har inte lyft ekonomin"

"...krasst ekonomiskt har den stora framgången uteblivit. Nya broar kan kanske ändra på det.
 
Det är SEB som låtit analysera Öresundsbrons påverkan på regionen de första tio åren."

"I jämförelse med riket är tillväxten lägre i Skåne under de tio år som bron stått på plats.
 
- Skåne har en lägre förvärvsfrekvens än övriga Sverige. Det kan förklaras med den stora delen invandrare som står utanför arbetsmarknaden, säger han."

3. Efter tid i Sverige

Uppgifterna till diagrammen nedan är hämtade ur SNS-boken "Invandrare på arbetsmarknaden", av Jan Ekberg/Björn Gustafsson. De visar vistelsetiden i Sverige har betydelse för att komma in på arbetsmarknaden.

Andelen sysselsatta för män som invandrat 1988-92 låg på 44%, mot 81% för infödda. Procenten arbetslösa var 25% mot 4%.

Ur gratistidningen "CITY Malmö" den 16/12 -09:

" Efter fem år i Sverige har bara varannan invandrad person arbete.

Tuffast av alla har somalier - inte ens 40 procent av dem har arbete efter tio år."

År 2008 hade av "nyanlända flyktingar", efter tre år i Sverige, fortfarande bara 30% ett arbete.

Efter fem år hade bara hälften av dem arbete.

Detta gällde män. För kvinnor var siffrorna än sämre: bara 35% hade ett arbete efter fem år i Sverige.

Dala-Demokraten den 26/3 -10, om situationen i Borlänge:

"Det tar i genomsnitt sju år för en man att bli självförsörjande. För kvinnor är det tio år, säger Tomas Ahlin på socialförvaltningen."

"Språkproblem är den största anledningen för att invandrare har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. en fjärdedel har inte klarat av sfi-utbildningen."

4. Utomeuropéer

Det finns tydliga skillnader mellan invandrare från andra länder i Europa och invandrare från andra världsdelar. Särskilt låg var självförsörjningen för utomeuropéer.

Ett AMS-PM "Utrikesfödda på arbetsmarknaden" ger siffror för år 2007. Där bekräftas den lägre sysselsättningsfrekvens för framförallt utomeuropeiska invandrare.

5. Olika grupper

I "Invandringen till Sverige", redovisas dessutom siffror för år 2003, från SCB:s AKU (arbetskraftsundersökning). Där tillhandahålls en uppdelning på olika regioner. Det visar sig vara en markant skillnad mellan å ena sidan europeiska länder, å andra sidan länder i andra världsdelar.

SCB-statistik visar också hur det skiljer sig åt mellan olika språkområden. Diagrammen nedan visar procenten arbetslösa respektive sysselsatta, män och kvinnor.

Framförallt är det alltså personer från arabländer som lyckas dåligt med att försörja sig själva - de har både högst arbetslöshet och lägst sysselsättningsgrad.

Andelen sysselsatta från arabländer var 48% för män och 33% för kvinnor. Motsvarande siffror för infödda var 81% och 78%.

Nyamko Sabuni i UNT den 26/1 -10:

"Av de drygt 71 000 irakier som fanns i Sverige 2007 var 36 procent sysselsatta. Bland de 15 000 somalierna i Sverige 2007 var det bara 28 procent som hade jobb.

Det kan jämföras med att 80 procent av inrikesfödda och 56 procent av utrikesfödda var sysselsatta samma år."

6. Arbetsmarknadsprogram

I gränslandet mellan försörjning genom eget arbete och försörjning genom bidrag finns olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.  Har finns en klart uttalad målsättning att främst satsa på "svaga grupper", till vilka räknas invandrare och ungdomar.

Ur AMS-skriften "Ura 1998:1":

"Inom arbetsmarknadspolitiken har målsättningen varit att ge utomnordiska medborgare hög prioritet... Att utomnordiska medborgare får en betydande del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är ett väsentligt mål för arbetsförmedlingen."

7. Nya yrken - skapade arbeten

En annan faktor som delvis döljer den faktiska arbetslösheten bland invandrare är tillkomsten av nya yrken, för arbetsuppgifter som inte skulle ha behövts utan den typ av invandring som förekommit.

Vi har således fått bekanta oss med yrkestitlar som:

• stadsdelsvärdar

• mångfaldskonsulent

• mångfaldssamordnare

• integrationsmentorer

• demokratipiloter

• hemspråkslärare

• integrationslärare

• tvättstugevärdar

• "lotsar"

• "ambassadörer"

• trygghetsvärdar.

Från SR:s webbsida den 11/9 -09:

"Med hjälp av särskilda 'lotsar' ska nya svenskar komma snabbare in på arbetsmarknaden. Staten ska genom arbetsförmedlingen ta över ansvaret för nyanlända flyktingar från kommunerna. Detta enligt ett nytt förslag från regeringen."

Ur Fria Nyheter den 1/4 -10:

"Gefle Dagblad (GD) berättar idag att ett gemensamt projekt ... beviljats ungefär en halv miljon, 500 000, kronor av Allmänna arvsfonden. Projektet går ut på att varje 'ensamkommande flyktingbarn' i kommunen skall få en egen ambassadör.
 
- Ambassadörerna ska vara i 20-årsåldern och fungera som en slags mentorer åt de ensamma barnen."

Ur Sydsvenskan den 29/8 -03:

"Stökiga och aggressiva tonårsgäng har skrämt bort uppemot 15 000 besökare från äventyrsbadet Aq-va-kul..."

"Badhusets chef Lars Wallinder föreslår också att Aq-va-kul ska anställa vuxna invandrare, som kan arbeta som trygghetsvärdar.

- Jag tror att vuxna har en helt annan auktoritet när de säger till än om vi har en ung tjej som är badvakt. Jag tror mycket på den modellen att ha en vuxen från samma språkgrupp som kan säga till att 'här i Sverige beter man sig si och så', säger Lars Wallinder."

Till detta kommer yrken som i och för sig har funnits redan tidigare, men där behovet av nya anställningar ökats dramatiskt genom invandringen.

Det kan gälla tolkar och översättare, det kan gälla väktare och andra inom säkerhetsbranschen.

Ur DN den 26/7 -02:

"Arbetsmiljöverket hotar att stänga sex tunnelbanestationer sedan flera spärrvakter misshandlats och hotats till livet,.."

"Connex har anställt flera vakter men det anser inte Arbetsmiljöverket är tillräckligt. Problemen kvarstår. Förra året anmäldes 70 fall av hot och våld mot personalen."

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska ägna sig åt bl.a. etnisk diskriminering. På DO finns 90 personer anställda.

Införandet av särskilda etniska äldreboenden kan också skapa arbetstillfällen för invandrare.

Ur DN våren 2007:

"ÄLDREOMSORG NY KARRIÄRVÄG

Kulturell förståelse och krav på egna språket öppnar för personer med utländsk bakgrund"

"Högre krav, tydligare språkprofiler och chans att göra karriär. Så ser framtiden ut för äldreomsorgen - som i allt väsentligt är på väg att bli en servicebransch där personer med utländsk bakgrund dominerar."