1. Definitioner

Lagen om "Hets mot folkgrupp" tillkom 1948. Sedan 1989 har lagen utvidgats till att handla om huruvida någon givit uttryck för "missaktning" mot "folkgrupp" - genom språk, uppträdande eller klädsel.

På "hatbrott" använder åklagarväsendet i Sverige följande definition:

"Med hatbrott avses hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, homofobiska brott, våld och hot m.m. mot förtroendevalda samt andra typer av brott där ett motiv varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet."

Det handlar dock inte bara om motiv och känslor, det handlar också om vem som är gärningsman och vem som är offer.

• Som folkgrupp räknas därvid bara minoritetsgrupper, enligt ett ställningstagande från Justitiekanslern.

• Som förövare räknas bara etniska svenskar.

Samtidigt som man hyllar principen om "alla människors lika värde" har man sett till att svenskar i detta sammanhang inte räknas - annat än som gärningsmän. En svensk eller en svenska anses inte kunna bli offer för hot eller våld, där "brottet har sin grund i nationalitet eller etnisk bakgrund".

"Hatbrott vanligast mot invandrare", så löd en rubrik i Metro en 2/7 -07.

Det blir lika informativt som att rapportera att cykelstölder främst drabbar cyklister eller att villainbrott främst drabbar villaägare. Det låg ju i själva definitionen, att en svensk inte kan drabbas av hatbrott, vilket också framgick av texten i Metronotisen:

"Ett hatbrott är då gärningsmannen kommer från en så kallad majoritetsgrupp och offret från en minoritetsgrupp. Brottet ska ha sin grund i en negativ inställning till hudfärg, nationalitet, etnisk bakgrund, religiös tro eller sexuell läggning".

En propaganda som tuggar på.

Från DO:s webbsida hösten 2009:

"En rapport från OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) visar att hatbrott är ett stort problem i många av OSSEs medlemsländer. Romer, svarta, judar, muslimer och homosexuella är särskilt utsatta för hatbrott, menar OSSE."

2. Hatbrotten ökar

Klassningen av ett brott som "hatbrott" har inget att göra med hur grovt brottet är, avgörande är istället vilka motiv som kan anses ligga bakom brottet. Det kan röra sig om allt från mord och misshandel till klotter på en husvägg, skadegörelse eller text i ett flygblad. Dit kan även räknas olaga hot, ofredande, ärekränkning och hets mot folkgrupp.

BRÅ ger två exempel: "Det finns motiv som särskiljer sig, ett exempel är antiromska hatbrott där det är betydligt vanligare att brottsplatsen är till exempel en butik. För de hatbrott där det även ingår vit makt-ideologi i motivbilden är skolan den vanligaste brottsplatsen."

Robstens blogg:

"...införs en s.k. hatbrottslagstiftning, där den som hyser vissa känslor skall straffas hårdare. Det avgörande är alltså inte längre hur våldsamt du misshandlat en person utan vad du tycker eller känner. Om man inte direkt hatar någon utan bara ger sig ut på staden för att misshandla någon för sitt höga nöjes skull, då slipper den åtalade ... straffskärpning..."

Logiken i detta är alltså att svenskar inte tillerkänns rätten till sina egna känslor. Skulle dessa vara negativa gentemot någon av de fridlysta grupperna, och detta framkommer, då kan vederbörande i princip straffas.

Den praktiska innebörden av hatbrottsklassningen är dubbel.

• Det sker en straffskärpning i domstolen.

• Brottet förs in under en särskild kategori i BRÅ:s statistik.

Antalet anmälda "hatbrott" har ökat kraftigt under senare år och uppgick 2008 till 5.900, varav 72% befanns ha främlingsfientliga motiv, 18% "homofobiska" motiv (riktade mot homosexuella).

Vad förklarar denna ökning? Det kan bero på både en verklig ökning och en ökad anmälningsbenägenhet.

Hos polisen i Stockholm finns en särskild "hatbrottsjour" för att "fånga upp" vad som rört sig i hjärnan på den som begått ett brott. Med ett begrepp som å ena sidan"motiv", å andra sidan "kränkning", ges utrymme för subjektiva tolkningar.

Hatbrottsbegreppet har efterhand utvidgats. Det innefattar nu även bärande av vissa symboler - "rasistiska" sådana. Justitiedepartementet föreslog år 1996 förbud, varvid justitieminister Laila Freivalds såg även solkors som en "rasistisk" symbol.

Det lämnades dock upp till domstolarna att avgöra om det verkligen var att betrakta som brott utifrån vem som bar symbolen och i vilket sammanhang det skedde. En 17-årig gotlänning dömdes 1995 till 100 dagsböter för ett sådant lagbrott.

Det har även förekommit att rektorer i svenska skolor förbjudit elever att bära tröjor med svenska flaggan. . Även den kunde tydligen ses som en “rasistisk symbol”.

Mot detta kan ställas hur muslimer har DO:s stöd för att ha rätt att uppträda uniformerade (iförda slöjor) på offentliga platser och i yrkesroller.

3. Kan svenskar vara offer?

Ur "Politisk korrekthet", Järvenpää:

"Under några år inkludras Säkerhetspolisen i sina rapporter 'Brott mot rikets inre säkerhet' ... brott med etniska och rasistiska dimensioner av minoriteter mot etniska svenskar. År 2000 raderades denna aspekt bort ur statistiken. Enligt en av Säpos analytiker, Michael Johnson, var orsaken till borttagandet att 'mörkertalet var stort, därför för man inte längre sådan statistik' (Metors bilaga Gringo 040920). Mot denna (bort)förklaring kan invändas att inom andra områden där orättvisor av olika slag finns med, t ex misshandel av kvinnor, så brukar det tvärtom vara regel att lyfta fram mörkertalet som en viktig omständighet att ta hänsyn till."

Från och med 2008 har BRÅ ändrat sin klassificering, så att även brott mot svenskar kan räknas som hatbrott. Ändå befanns bara 3% av alla hatbrott vara riktade mot svenskar!

Hur stämmer detta med de utbredda språkbruket om "svennedjävlar" och "svennehoror"?

Hur stämmer det med statistiken på alla misshandelsbrott och våldtäkter samt med invandrares kraftiga överrepresentation bland förövare av våldsbrott?

Förklaringen ligger i att BRÅ sorterat bort sexualbrott och personrån vid sin bedömning.

Sakine Madon i Expressen den 6/3 -10:

"Även invandrare kan vara rasister
 
Judar flyr Malmö och muslimer flyr Södertälje. Politiker har svårt att tala klarspråk eftersom rasism utövad av personer med utländsk bakgrund är "känsligt". Men duckandet är inte hållbart.
 
Sympatierna och engagemanget beror nämligen på vem som utsatts, och vem som utsätter. I stället för att se varje dåd för vad det är väcks engagemanget till liv om det är 'rätt' offer och 'rätt förövare' med i bilden.... rasister med mörkt hår? Då gäller det tydligen att tiga."

"Juristen Mårten Schultz har gått igenom domar inom hatbrottskategorin. Schultz skriver i senaste numret av Neo att 'Det går inte att hitta en enda dom för diskriminering på grund av svensk etnicitet'. Inte en enda dom för att en person är 'vit'. Inga domar om hets mot svenskar."
 
"Fram till för två år sedan räknades inte hatbrott mellan minoritetsgrupper. Tror man att rasism inte finns bland invandrare är man rejält blåögd. Ändå låtsas många att det är så.
 
Tidigare justitiekansler försvarade att 'hets mot svenskar' inte är grund för åtal då syftet med lagen var att skydda minoritetsgrupper. Men i många förorter är svenskar i minoritet."

4. Exemplet romer

Här kan noteras två olika moment.

• Det ena är att en åsikt eller en faktauppgift kan framkalla fientliga stämningar, som i förlängningen kan resultera i negativa handlingar, riktade mot gruppen i fråga.

• Det andra är att individer ur gruppen i fråga kan bli ledsna, de kan känna sig "kränkta" av vad som sagts eller skrivits.

5. Kränkningar?

Ur Borås Tidning den 27/2 -08:

"Dömda för raketdådet hängs ut på rasistisk sajt: 'Kränkande'

Killarna som dömdes för de uppmärksammade dåden på nyårsafton hängs nu ut på en främlingsfientlig sajt på nätet.

- Det känns för jävligt, säger en av dem och han tänker göra polisanmälan.

De fem som dömdes har rötter i andra länder. På sajten nämns deras ursprungsland, födelseår, med mera. De beskrivs som 'mångkulturella våldsverkare'."

"- Jag tänker göra polisanmälan. Jag är inte ute efter pengar eller något annat men jag tycker det är så kränkande att göra så här mot oss."

Weine Bergs "Rakryggad" kommenterar denna historia:

"Ingen kan väl ha missat hur känsligt Det Nya Sverige är. Inte en dag går utan att någon känner sig kränkt av någon annan, av en åsikt eller av en företeelse. ...Nu kommer nästa chockerande kränkning.

Invandrargänget som misshandlade en entrévärd och tvingade in en raket i munnen på en svensk kvinna känner sig kränkta av att ha blivit uthängda för sitt dåd av systemkritiska bloggar på nätet (!)."

”Bara i Det Nya Sverige är det förövaren som känner sig kränkt, inte offret."