1. Inga resurstillskott räcker

2. Jämför andra länder

3. Ett konkret exempel

4. Varför så svaga resultat?

1. Inga resurstillskott räcker

Ur s-program 1978 :

"Ett genomförande av hemspråksreformen kräver en ökad information till föräldrarna och skolpersonalen samt en kraftig satsning för förbättrad utbildning av hemspråkslärare och på produktion av läromedel och SYO-material på språk som finska, serbokroatiska, grekiska, turkiska etc. Dessutom krävs för invandrarbarnen en utbyggd stödundervisning så att garantier skapas för att de, när de slutar skolan, verkligen har samma kunskaper som alla andra barn."

Den svenska skolan har blivit sämre under de senaste decennierna. Trots extra satsningar på "utsatta" områden uteblir resultaten.

Från SR-Ekots webbsida den 12/8 -09:

"Var tionde grundskoleelev underkänns

Trots allt tal om att få fler elever att klara av grundskolans kärnämnen, så blev det ingen förändring det senaste läsåret. Drygt var tionde elev, alltså samma andel som läsåret innan, lämnade grundskolan utan slutbetyg i antingen engelska, svenska eller matematik."
 
"Flest elever misslyckades i ämnet svenska som andraspråk, drygt var fjärde. Näst svåraste ämnet var matematik, där 8,5 procent underkändes."
 
"Att skolorna har fått extra resurser och att frågan om slutbetygen har varit på tapeten i flera år har alltså inte hjälpt."

Ur tidningen "Scoop", nr 1/92:

"Den svenska modellen, att i skolarbetet prioritera hemspråket jämfört med svenska, drabbar många barn hårt... Systemet avspeglar väl den kluvenhet som ligger i att samtidigt vilja inlemma invandrare i det svenska folkhemmet men samtidigt låta varje etnisk grupp behålla sin särart."

Expressen den 15/2 1999 redovisade genomsnittliga betygsnivåer i de svenska grundskolorna, kommun för kommun. Skillnaderna var stora och det finns ett mönster: det är skolor med en hög andel invandrarelever som hamnar lägst.

Fittjaskolan: 123

Albyskolan: 149

Rinkebyskolan: 149

Rosengårdsskolan: 153

Genomsnittet för hela Sverige var 201.

Det är ett känt faktum att om en lärare rör en elev kan det bli omedelbara och kännbara konsekvenser för honom/henne. Redan risken för att bli kallad "rasist" kan få mången lärare att avhålla sig från att reagera på dåligt elevbeteende.

Ur DN den 16/10 -09:

"Förortsskolor sätter ofta för höga betyg

Sju grundskolor och lika många gymnasier i Stockholms stad sätter regelmässigt högre betyg än förväntat."

"Av de sju grundskolor som konstant satt högre betyg än förväntat... är Akallaskolan, Hjulstaskolan, Husbyskolan, Matteusskolan, Rinkebyskolan, Sätraskolan och Österholmsskolan."

Martin Agård på AB:s kultursida den 8/9 -09:

"Genomsnittsfuskaren är man, går på Södertörns högskola och fuskar genom att plagiera texter som han hittat på internet."

Ur Sydsvenskan den 15/1 -10:

"Malmöelever halkar efter

Satsningen på 148 miljoner kronor har gett klent resultat. Malmös niondeklassare rasar i betygsstatistiken."

Endast 70,8 procent av niorna på kommunens högstadieskolor har gymnasiebehörighet. Nästan var tredje elev riskerar att hamna utanför gymnasiet. Vid samma tid förra året låg behörigheten på 74,3 procent."
 

Andelen som inte når gymnasiebehörighet var alltså 29,2%. Motsvarande siffra för Stockholm var 11,1% och Göteborg 16,4%.

Ur Linköpings Tidning, den 17/12 -09:

"Segregationsproblem på Bäckskolan

På en kort tid har Bäckskolan i Berga haft en 50 procentig genomströmning av elever med utomnordisk härkomst. Detta har lett till segregering. ett problem som Barn och ungdomsnämnden tar tag igenom ett utvecklingsprojekt för 1,5 miljoner kronor."
 
"Inom en tvåårsperiod byts hälften av eleverna i en klass ut, vilket försvårar arbetsron och möjligheten att arbeta långsiktigt.
 
I dag har 85 procent av eleverna annat modersmål än svenska.
 
Konflikter mellan familjer förs med till skolan. Resultatet blir en konfliktfylld skolmiljö och mycket låg måluppfyllelse."

Ur DN den 10/1 -04:

"Rinkeby har fått nog av miljonnotor för stölder och skadegörelse.

Övervakningskameror på förskolorna. Det blir snart verklighet i Rinkeby. Stadsdelen har fått nog av skadegörelsen och stölderna som kostar en och en halv miljon kronor varje år."

"I Rinkeby anmäls runt 300 fall av skadegörelse mot allmänna lokaler varje år. Det handlar om krossade rutor och nedskräpning... Varje år avsätter stadsdelen en och en halv miljon kronor för att bekämpa vandaliseringen och stölderna."

2. Jämför andra länder

Jämfört med många andra länder, särskilt Finland, klarar sig Sverige dåligt.

I SvD den 13/12 -04 skriver Inger Enkvist, författare till boken "Utbildning, utbildning och åter utbildning" (Gidlunds 2004):

"VI FALLER TILLBAKA UNDER TYSTNAD

"...Sverige ligger kvar på en medelposition bland OECD-länderna, på 10-20 plats beroende på vad som jämförs. Det verkar av kommentarer från Skolverket och olika tidningar som om de flesta är nöjda med detta.

Sverige borde dock fråga sig är varför Finland har kunnat gå om oss. Finland har dessutom förbättrat sig ytterligare från den föregående undersökningen och har liksom Japan, Korea och Hongkong samtidigt goda resultat i matematisk problemlösning och när det gäller social jämlikhet. ... Det de här länderna har gemensamt är en stark inriktning på inlärning kombinerat med arbetsro i skolan.

Rapporten visar också att västeuropeiska länder har problem med att få invandrarelevers resultat i nivå med övriga elevers,.."

SR:s webbsida den 9/12 -09:

"Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik har försämrats kraftigt de senaste 13 åren. Detta enligt en internationell studie som presenteras i dag.

"Undersökningen heter TIMMS - elever från 10 länder har varit med, 4 600 från Sverige. Alla har gått på gymnasiets naturvetenskapliga eller tekniska program, dit motiverade elever som vill studera vidare söker sig.

I avancerad matematik motsvarande D och E-kurserna har elevernas kunskaper sjunkit kraftigt. 1995 nådde 6 procent av eleverna den högsta nivån, nu gör bara 1 procent av eleverna det. Då nådde inte 36 procent av elever medelgod nivå. Nu är det dubbelt så många som inte gör det, 71 procent.

Det är samma trend inom fysiken..."

"Jämfört med de andra länderna faller Sverige kraftigt, ...Förklaringar till nedgången är bland annat att kunskaperna från grundskolan är sämre, .."

Ur SvD, hösten 2006:

"OECD:s internationella skolundersökning kallas Pisa, Programme for International Student Assessment. Studien genomförs vart tredje år. I den senaste mätningen testades en kvarts miljon 15-åringar i totalt 41 länder, varav 30 OECD-länder.

De finländska eleverna lyckades bäst. Sverige hamnade en bit ner på listan men över OECD-snittet."

"Finlands framgång

Det finns många förklaringar till att finländska elever lyckas på proven. Här är några orsaker, enligt forskare och myndigheter i landet:

• Läraryrket har hög status i Finland.

• Tydliga mål i läroplanen.

• Stark lärarutbildning. Blivande lärare pluggar i fem år.

• Omfattande stödundervisning sätts in tidigt för svaga elever.

• Tidiga betyg och bedömningar bidrar till att fånga upp elever som behöver extra hjälp.

• Finland är socialt och kulturellt homogent. Låg andel elever med utländsk bakgrund. Elever som talar ett annat språk än skolspråket hemma lyckas sämre i läsning.

• Många bibliotek. Finländska elever lånar fler böcker än svenska.

• Vanligt med stöd från föräldrarna, till exempel läxhjälp.

• Traditioner och kultur. Utbildning och kunskap anses som viktigt.

• Positiv respekt för lärarna.

• Enhetligt skolsystem. Små skillnader i elevernas resultat mellan olika skolor.

• Läroplanen stämmer ganska väl överens med de kunskaper som Pisa-undersökningen mäter."

Ur Brännpunktsinlägg i SvD den 12/2 -05:

"Finlands 15-åringar är bäst i matematik inom OECD. Hur kommer det sig? En orsak är att det ställs krav på eleverna, läxor ges och görs. Det finns ingen genväg till framgång, skriver lärarutbildaren Lisen Häggblom, doktor i pedagogik vid Åbo Akademi."

"En av orsakerna till den höga resultatnivån anses vara att andelen svaga elever är låg."

Ur insändare i Fagersta-Posten våren 2009, av Björn Hammarbäck:

"Varför är då den finska skolan så mycket bättre än den svenska? Förklaringen är att i Finland råder partipolitisk konsensus om en stram invandringspolitik. Inget finskt parti har profilerat sig i någon annan riktning. Antalet utrikes födda i Finland utgör ca: 2% av befolkningen. Den officiella siffran för Sverige är 16%, ..".

"I Sverige skall invandraren först lära sig att läsa och skriva på sitt hemspråk, det undervisas i 128 olika språk i den svenska skolan, för att därefter lära sig svenska som andra språk."

"Finland kom inte upp till sin andel av kvotflyktingar 2008. En ministeriegrupp valde ut 123 kvotflyktingar i Turkiet, vilket betydde att 100 kvotplatser blev ofyllda. 'De uppfyllde inte Finlands kriterier. Finland lägger stor vikt vid att de som tas emot kan läsa, skriva och har utbildning. Att det skulle strida mot andan i flyktingkonventionen tycker jag inte', säger Leena-Maija Qvist i delegationen."

Ur "Sverige och invandringen", Arnstberg, 2008:

"Medan andra länders representanter i flyktinglägren vanligen försökte välja ut dem som hade bäst förutsättningar att integreras, ansåg svenskarna att det humanitära perspektivet var viktigare."

3. Ett konkret exempel

Gunnar Ohrlander kritiserade i Aftonbladet den 11/1 -99 den svenska skolan och refererade till en gymnasieuppsats.

"Den består av ett sextiotal ord på fjorton rader och är skriven av en pojke som går på gymnasiet. För att komma in på gymnasiet måste man ha godkänt i svenska och det får man alltså om man skriver uppsatser som den här. Han skriver som ett ganska litet barn och går i en av världens dyraste utbildningar för gymnasister, ett yrkesprogram med komplicerad teori, maskinpark och instruktionsböcker på främmande språk ...Vem utvecklar industri, demokrati och människans rättigheter utan ett språk?"

"Det svenska språket håller på att rasa samman i den skola som nu startar sin vårtermin. Ansvariga myndigheter döljer detta faktum så som man döljer en skamlig sjukdom."

"Uppsatsen härintill är tyvärr inget extremfall. Birgitta Allard följde förra våren det nationella provet i nian på en skola. Hon gjorde kriterier för vad som krävs för att behärska skriftspråket och fann att bara fyra i varje klass borde vara godkända. Med viss generositet kunde hon tänka sig att godkänna tio i varje klass. Men av de elever hon tittade på hade alla utom en blivit godkända.

Skolverkets nationella prov godkände. Läsforskaren underkände. Vem som har rätt? Tja, läser man uppsatsen härintill så får man väl svaret."

"Egen storry.

En dag vaknade jag o gick till skolan. när jag komm dit var det ingen som var där, sen tänkte jag efter och kom på att jag inte har sett ett enda persion på vägen till skolan. Det var det märkligaste jag har varit med om.

Då började himlen få en ganska mörk röd färg, då förstog jag att världen håller på att gå under, jag viste att jag hade några timmar på mig. så jag gick hem för att såva."

"Det var en nog en Man som hatade Djur.

En tidig somar morgon så blev Johan biten i armen av en jift kobra betet var så kraftigt att det drabade hans gärna så kraftigt så att han helt plötsligen kuna gör vad som hels för att död som en kobra.

Helt plötsligen gav han på sin brosa och bet i gäl honom. Dan

efter så låg han på sjukhust och mode illa sedan efter så fik han veta att han hade dödat sin bror.

Sedan sa läkaren att most liga kvar här i en väka. två dar efter så kom hans syster och kolade hur han mode det första hansa Du ska dö! två dar efter hitade man hans syr ligande på en park benk med ett kobra teken på armen.

Sen den dagen blev det en masa mot. tills en dag så blev han skuten i röven och Dog slut."

4. Varför så svaga resultat?

Hur kommer det sig att svensk skola blivit så dålig, varför lyckas den inte bättre i att förmedla kunskaper till eleverna?

Här finns flera förklaringar:

1. En allmän slapphet, vilken hårdast drabbar dem med svagt stöd hemifrån.

2. Dålig studiemiljö genom negativa attityder från många elever, särskilt de med utländsk bakgrund.

3. Invandrarelever kräver mer stöd, detta tar tid från undervisningen av övriga elever.

4. Hög andel svaga elever drar samtidigt ned genomsnittsresultaten för klassen och skolan.

5. Skolorna är ofta mer fokuserade på indoktrinering i politisk korrekt riktning än av att förmedla de kunskaper som skolan är till för. Elever kan således ges ledigt för deltagande i politiska manifestationer - i skolans regi.

Är pk-glöden så stark hos skolledningar att de organiserar sådant - hur ter sig då vardagen i klassrummen?! Hur mycket av tiden där ägnas egentlig kunskapsförmedling?

Se vidare 4c och 9m.