Kapitel 13: FÖRLJUGENHET

g) Verklighetsflykt

 

Sammanfattning

Detta avsnitt vill få sagt:

• att pk-iterna har en benägenhet att fly verkligheten och hänge sig åt önsketänkande

1. Om...

2. Dagens Nyheter

3. En troende

4. Förnekande


1. Om...

Ett grepp är att drömma sig bort:

Om det eller det skedde, skulle invandringen inte vara något problem. Den förda invandringspolitiken kunde ha fungerat om bara ett antal förutsättningar (som inte föreligger) förelåg.

Här kan ju tyckas att man haft gott om tid att vidtaga nödvändiga åtgärder, om de alls varit möjliga. Massinvandringen har ju pågått under snart ett halvsekel och hela tiden har pk-iterna själva suttit vid makten.

Några exempel:

1.

Ulrika Messing i ArbetetNyheterna den 16/2 -00:

"Om... den genomsnittliga rosengårdsbon hade varit höginkomsttagare, haft god hälsa, tillgång till de bästa skolorna och behärskat det svenska språket, skulle vi inte - trots den höga andelen människor med utländsk bakgrund - prata om Rosengård som ett utsatt och segregerat bostadsområde."

2.

Många debattörer - däribland Timbroredaktören Carl Rudbeck - resonerar att Sverige är ett geografiskt stort land och att vi har "gott om plats" . Därför kan vi ha en omfattande invandring. Vad man därvid bortser från är det faktum, att invandrare bara undantagsvis bosatt sig i glesbygden. Man har facit, men det hjälper inte.

(Som en extra "knorr" tillkommer att de krafter som resonerar på det viset samtidigt slår vakt om nyanlända invandrares rätt att fritt bosätta sig var de vill i Sverige. Man motsätter sig den reglering som i någon mån skulle ha kunnat få deras eget resonemang att stämma!)

3.

Ett annat exempel utgör t ex Ulla Hoffman, riksdagskvinna (v). I en BgF-intervju (nr 2/99) framgick att hennes flykting- och invandringspolitiska ställningstagande inte utgår från den situation som faktiskt råder på den svenska arbetsmarknaden utan från den situationen som - enligt henne - skulle kunna komma att råda där om Vänsterpartiets politik förverkligades.

Detta bygger på två förutsättningar: a) Att Vänsterpartiet kommer i position att genomdriva sin politik. b) Att denna politik får denna undergörande effekt. Även förutsatt detta bortser (v) från att detta i så fall ligger i en framtid, medan invandringen sker nu.

4.

Märkligt nog driver Göran Lindblad - moderaternas talesman i integrationspolitiska frågor och riksdagsman från Göteborg - samma argumentering som Hoffman när han välkomnar en kraftigt ökad arbetskraftsinvandring. Han ville ha två miljoner nya invandrare inom 15 år, dvs i snitt 133.000 per år:

"- De blir ingen belastning, de blir en tillgång om de börjar arbeta bums."

5.

I skolan har invandrarelever visserligen svårt att lyckas - pga språksvårigheter och sämre stöd hemifrån - men så skulle det inte behöva vara. Om samhället bara satsade mer extra resurser och gav dessa invandrarelever tillräckligt av särskilt stöd skulle det vara annorlunda. Så lyder ett återkommande budskap i media.

6.

Ett annat område är boendesegregeringen. Den är heller inte riktigt "på riktigt", ur de korrektas horisont. Om svenskarna inte flyttade ifrån invandrartäta områden skulle denna segregering inte bli så påtaglig.

Som en forskare sade i en radiodebatt 1999: "- Vad Herman Lindkvist gör är att förklara främlingsfientlighet, motsättningar mellan olika grupper, med förutsättningarna. Att det har invandrat stora grupper till Sverige är förutsättningen för att vi skulle kunna ha motsättningar mellan dom, men det är inte i sig ORSAKEN."

Denna "orsak" är uppenbarligen något annat. Nämligen svenska folket, med sina dåliga attityder och bristande generositet. Om vi bara vore annorlunda...

Alltså:

Om alla som kom hit snabbt lärde sig svenska med mera...

Om de nyanlända bosatte sig i Norrland...

Om arbetslösheten i Sverige försvann...

Om bostadsbristen hade byggts bort...

Om det fanns mer extra resurser att satsa på invandrarelever i skolorna...

Om svenskarna inte flydde invandrartäta områden...

Om Sverige hade haft ett annat folk...

... då skulle det fungera utmärkt med den flykting- och invandringspolitik som nu bedrivs.

Verkligheten är inte på riktigt.


2. Dagens Nyheter

Ytterligare ett exempel, från DN:

Den 15/10 -09 hade Jan Ekberg en artikel på DN-debatt:

"... effekterna av invandring som ett medel för att underlätta för välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning är små. En orsak är att invandringen ökar befolkningen, vilket ställer större krav på den offentliga sektorn, ..."

DN-ledare den 16/10 -09, kommenterade:

 "Slutsatsen av Ekbergs studie är att integrationspolitiken - inte invandringen i sig - avgör. Att motverka diskriminering och få upp sysselsättningen bland invandrare måste därför vara politikens huvudinriktning."

"Om" inte integrationen hade misslyckats, då skulle det vara annorlunda. Ingen regering - vare sig under ledning av (s) eller (m) - har alltsedan 1975 varit återhållsam med att satsa skattemedel på "integration".

Ändå har den misslyckats. Vilken anledning finns att förvänta sig bättre resultat framöver?


3. En troende

Ur en insändare i Falu-Kuriren 2009, från en kristdemokrat:

"Det stora hotet mot vår och andras välfärd, som jag ser det, är om den rädsla som Sverigedemokraterna försöker cementera får makt över allt fler.

Jag vill leva i en fredlig, givmild och generös värld. Det är trygghet för mig!"

Även han blandar alltså samman ett önskat tillstånd med ett faktiskt.


4. Förnekande

Ett exempel på påbjudet förnekande av orsakssamband och fakta ger Carin Jämtin (s) prov på, uppbackad av media.

Från SR:s webbsida den 15/10 -09:

"Kostnaderna för socialbidragen ökar inte på grund av att allt fler arbetslösa står utanför a-kassan, utan för att Sverige tar emot många flyktingar som får uppehållstillstånd, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt.

Socialdemokraterna har hävdat att det är regeringens ändringar av a-kassan som ökar socialbidragskostnaderna, men det är fel enligt Reinfeldt."

"Socialdemokraten Carin Jämtin, borgarråd i Stockholm som sitter i partistyrelsen, är kritisk till att Reinfeldt kopplar ökade socialbidragskostnader till flyktingar och menar att ändringarna i a-kassan ändå ökar socialbidragskostnaderna framöver.

- Man kopplar ökning av socialbidrag till mottagande av flyktingar, och därmed gör man flyktingen som individ skyldig till socialbidragsökningen..., säger Carin Jämtin."

Jämtins resonemang har alltså två steg:

1. det är fel att lyfta fram fakta

2. fakta skuldbelägger individer.

Jämtin får stöd av Sveries Radio, som för denna nyhet sätter rubriken "Reinfeldt kopplar
socialbidragskostnader till flyktingar"