3. Olika slags invandring

Den som fått PUT i Sverige efter att ha sökt asyl har inte nödvändigtvis fått asyl. De flesta asylsökande som fått stanna har fått göra det på andra grunder än skyddsbehov.

Man har bara dröjt sig kvar och med hjälp av välbetalda flyktingadvokater gjort överklagande på överklagande. Genom den långa tiden i Sverige har till slut skäl att få PUT uppstått - skäl som från början inte fanns. Barn har hunnit rota sig eller man har börjat må dåligt. Det slutar med att man får stanna på s.k. humanitära grunder.

Under hela perioden 1987-2008 har en klar majoritet av de asylsökande som fick PUT fått stanna på humanitära grunder - inte skyddsbehov.

Måluppfyllelsen i svensk flyktingpolitik har således varit låg.

Asyl kan beviljas antingen som konventionsflykting, dvs enligt Genevekonventionen, eller som skyddsbehövande i övrigt, efter kriterier som Sverige självt funnit på. Antalet beviljade asyler i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren - i och för sig konsekvent, då fler typer av skäl godkänns som grund för asyl.

Ur boken "Flyktingpolitik i analys", av Åke Wedin:

"Med bred marginal mot varje överdrift kan vi säga, att när en utlänning kommer till Sverige och uttalar ordet 'asyl', kommer det att kosta oss minst 150.000 kronor."

I absoluta tal har även antalet kvotuttagna ökat. Medan de tillresta trots allt visat en form av initiativkraft, gäller detta inte dem som hämtats till Sverige från olika flyktingläger. Andelen analfabeter bland dessa blir följaktligen större.

Under hela perioden 1980-2008 beviljades 1.158.000 PUT. Av dess gick 534.000 till anhöriginvandrade, dvs 46%.

Det lila fältet i diagrammet nedan avser invandring enligt EES-avtalet, det vita fältet är gäststuderande.

4. Invandring varifrån

Under den närmaste efterkrigstiden och fram till 1960-talet kom de flesta invandare från andra nordiska länder, framförallt Finland.

Därefter ökade den andel som kom från övriga delar av Europa.

Sedan slutet av 1980-talet - med undantag för åren för Jugoslavienkriget - har andelen från andra världsdelar ökat markant och utgör nu den helt övervägande delen.

Den utvandring eller återvandring som sker, skiljer sig markant åt, beroende på region. Det är framförallt andra nordbor som nu återvandrar, benägenheten att återvända är - föga överraskande - lägst bland personer från fattiga länder.

5. Jämför övriga Norden