BILAGA

Kapitel 9: KOSTNADER

l) Vård och omsorg

 

I Aftenposten, oktober -03, talar Hege Storhaug, ledare för människorättsorganisationen Human Rights Service i Norge om kusinäktenskap bland pakistanier i England:

”Drygt 40 procent i första generationen är gift med en kusin. I andra generationen ca 70 procent!”

Hon drar slutsatsen att det inom denna äktenskapsform finns starka tvångselement:

”Utmärkande för dessa äktenskap är låg ålder hos bruden (indikerar tvång) och låg utbildning (om någon), hög nativitet. Vidare genomgående låg utbildning för barnen, på grund av dålig ekonomi och/eller önskan att avskärma barnen från andra grupper, extra stark könssegregering, dyrkan av oskulds-idealet. Sammanlagt en mycket inåtvänd orientering.

I Norge är ca 50 procent i första generationen pakistanier gift med en kusin. För andra generationen föreligger inte data. Men erfarenhet och sannolikhet antyder en ökning till ca 60 procent.”

Avslutningsvis refererar Storhaug vad en kvinna i organisationen Human Rights Service sagt:

”Det är tal med två tungor. De (invandrarmän) hävdar å ena sidan att de är utestängda från arbets- och bostadsmarknaden, samtidigt som de vägrar oss (kvinnorna) att arbeta och stänger in oss i bostäderna.”

Ur Jyllands-Posten den 22/10 -03:

”Medan två-tre procent av alla nyfödda föds med medfödda sjukdomar eller missbildningar sker det för fem-sju procent av barnen i äktenskap mellan närbesläktade par, typiskt kusinäktenskap.

En undersökning i Köpenhamns Amt 1999 visade att 117 av 448 retarderade barn hade en annan etnisk bakgrund än dansk. Det motsvarar 26 procent – alltså en kraftig överrepresentation.På motsvarande sätt utgör barn från etniska minoriteter knappt 30 procent av alla 0-6-åringar som får hörapparat på Bispebjerg Hospital.”


Redan för ett decennium sedan var problemet känt, även i Sverige.

Ur tidningen VI den 24/6 1999:

”Invandrarbarnen är klart överrepresenterade bland de svårt handikappade barnen. Det visar undersökningar från specialskolor i flera europeiska länder. En huvudorsak tros vara att det inom flera invandrargrupper är vanligt med giftermål mellan nära släktingar.”

I Sverige har under senare år antalet invandrarbarn med svåra handikapp ökat oroväckande snabbt, rapporterar tidningen. Enligt Denho Özmen, en assyrier som arbetade som konsulent vid Statens Institut för handikappfrågor i skolan, var huvudorsaken förekomsten av äktenskap inom familjen i vissa invandrargrupper.

”Camilla Stoltenberg är en norsk genetiker. Hon har i en doktorsavhandling från 1998 visat att risken att få missbildade och handikappade barn är dubbelt så stor om föräldrarna är nära släkt med varandra.”

I Danmark ringde journalisten Line Vaaben Juhl runt till landets specialskolor och fick veta att 40 procent av barnen vid dessa skolor har invandrarbakgrund. Antalet invandrare i relation till den danska befolkningen är bara 7-8 procent.

Problemen finns alltså även i Sverige:

”En undersökning våren 1997 i Malmö särskolor (för utvecklingsstörda barn) konstaterade att 46 procent av eleverna hade invandrar- och flyktingbakgrund.

I hela Sverige går drygt 6 000 barn i särskola. Färsk statistik slår fast att mellan 30 och 40 procent av dessa barn har utländska föräldrar. På landets dövskolor är det likadant. Närmare 40 procent av eleverna vid Manilla, en skola för hörselskadade i Stockholm, är invandrare.

Vid Östervångsskolan i Lund har 30 procent invandrarbakgrund.

- 1992 hade vi 70 elever, varav 3-4 elever hade utländskt ursprung. Idag har vi 103 elever och 30 elever har utländska föräldrar. Det betyder att invandrarbarnen svarat för hela ökningen under 90-talet och det är mycket oroande, säger skolans rektor…”

I Botkyrka bor många assyrier och turkar. Av tradition är äktenskap inom släkten där vanligt förekommande. Botkyrka har relativt sett 50 procent fler handikappade barn än i landet i övrigt.

”Etniska turkar i Sverige kommer i stor utsträckning från en liten landsortsstad som heter Kulu. Många i den gruppen har släktband med varandra.

- En undersökning skulle visa att antalet handikappade barn i den här gruppen som härstammar från Kulu är ovanligt högt, berättar en turkisk man, som själv kommer från byn.”

Kostnaderna för personliga assistenter har ökat explosionsartat i Sverige. Från 4 miljarder år 1994 handlar det nu om cirka 20 miljarder kronor.

Kusinäktenskap är lagliga i Sverige, men knappast barnäktenskap eller tvångsgifte.


 

Ur Dagens Samhälle den 8/1 -10:

"Stockholm förstärker flyktingvården

Landstinget i Stockholms län satsar 12 miljoner kronor på hälsokommunikatörer som ska förbättra vården för asylsökande och flyktingar. Hälften av pengarna kommer från EU.

Tio hälsokommunikatörer med utländsk vårdutbildning och erfarenhet av svenska vården ska vara en länk mellan den enskilde flyktingen, vården och övriga samhällsinstanser.

- Många nyanlända har stora vårdbehov, både fysiskt och psykiskt, och kan vi snabbt identifiera de behoven och ge dem rätt hjälp så underlättas introduktionen i Sverige. I dag når vi bara en tredjedel med de hälsosamtal som alla erbjuds..."


Ur Text-TV den 29/12 -09:

" Regeringen miljonsatsar mot hedersvåld

Nästa år satsar regeringen 36 miljoner kronor på att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Pengarna  fördelas av länsstyrelserna.

- Med ökade kunskaper om hur brett  problemet är ökar också behoven av  det förebyggande arbetet, samtidigt som tillgången till skydd och stöd  till de utsatta måste fungera, säger  jämställdhetsminister Nyamko Sabuni."


Ur Fria Nyheter den 29/12 -09:

"Den våldsutsattas behov av stöd efter avslutad placering i skyddat boende ska särskilt uppmärksammas. I uppdraget ingår också att ge konsultativt stöd till framför allt socialtjänsten i dess arbete med dessa frågor.

Dagens beslut ingår som en del av regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Sammanlagt omfattar handlingsplanen drygt 900 miljoner kronor under mandatperioden."

.