Kapitel 4: ORÄTTVISOR

c) Skola

 

"...ansträngningarna måste ökas för att bättre anpassa hela skolan till invandrarbarnens behov."

s-programmet "Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan"

 

".Det jag funderar mycket över är hur vi kan göra att dom mesta och bästa resurserna hamnar i just dom här områdena, i just dom skolorna..."

Mona Sahlin

 

Sammanfattning

Detta avsnitt vill få sagt:

• att det satsas mer på invandrarelever än på svenska elever

• att orsaken till behovet av särskilda satsningar på invandrarelever sammanhänger med egna hållningar och agerade från  deras sida

 

1. Elevkostnader

2. Förstörelse

3. Kulturbarriärer


1. Elevkostnader

Särskilda satsningar görs i skolor med hög andel invandrare, i linje med en deklaration från Mona Sahlin om att “de bästa lärarna” ska placeras i dessa skolor.

Invandrarelever i grundskolan får således kosta väsentligt mer än svenska elever. På högstadiet i Stockholm handlar det om cirka det dubbla.

Ur "Exit Folkhemssverige":

"Statistiken visar att undervisningskostnaderna för grundskolans elever varierar högst avsevärt. Åren 1992 - 95 var t ex den årliga genomsnittskostnaden per elev på låg- och mellanstadiet i Stockholm generellt 16 700 kronor, men i de utsatta områdena 25 500 kronor. På högstadiet var motsvarande siffror 23 276 respektive 39 200.

Medan kostnaderna under samma period sjönk med 4, 5% för grundskolorna generellt i Stockholm, Göteborg och Malmö, ökade de för skolorna i dessa städers utsatta områden med 2%.

När Stockholm 1999 gjorde en jämförelse av grundskolans undervisningskostnader i olika stadsdelar, toppade invandrardominerade Rinkeby listan med 62 143 kronor per elev. På listans botten, med en kostnad runt 40 000 kronor, fanns stadsdelar med låg andel invandrare. Invandrareleverna var således betydligt mer kostnadskrävande. Hemspråksundervisningen är en del av förklaringen. Men därutöver kräver åtskilliga invandrarelever stödåtgärder av olika slag.

Snedfördelningen av resurser blir särskilt uppenbar, när differenserna uppträder inom samma kommun, som fallet är t ex i Botkyrka. 1999 hade Kassmyraskolan i Södra Botkyrka 442 elever, varav 10% var invandrare. Skolan hade en budget på 21,6 mkr och drygt 6 lärare per hundra elever. Fittjaskolan i Norra Botkyrka hade ungefär lika många elever, varav 98% var invandrare. Den hade 34,1 mkr i budgeten och 12 lärare per hundra elever.

Trots att Fittjaskolan under flera år fått extra resurser hade elevernas resultat dock inte förbättrats."

Ur Sydsvenskan den 30/10 -03:

"Varje elev i Limhamn-Bunkeflo får bara kosta 50 000 kronor om året - jämfört med genomsnittet på 60 000 kronor i Malmö och 70 000 kronor i Rosengård."

"I Limhamn-Bunkeflo får barnfamiljen betala den högsta skatten i sydvästra Skåne, samtidigt som skolorna har den sämsta lärartätheten i landet."

Ur DN den 2/3 -10:

"I dag har nästan var tredje elev som lämnar Stockholms gymnasieskolor ofullständiga betyg. Det övergripande målet för Socialdemokraterna är att halvera den siffran under nästa mandatperiod.
 
- Det här är ett mycket ambitiöst mål och en förutsättning för att få in fler unga på arbetsmarknaden, säger Carin Jämtin, Socialdemokraternas gruppledare i Stadshuset, till DN.se.
 
För att nå målet vill Socialdemokraterna höja det socioekonomiska tillägget, vilket bland annat utgår till elever med utländsk bakgrund. Dessutom vill man upprätta nya så kallade kvalitetsavtal med skolor med låga resultat.
 
Avtalen ska ge skolorna möjlighet att ansöka om extra stöd ur en kommunal pott. Pengarna – totalt 25 miljoner kronor – ska till exempel kunna användas för att anställa en extra speciallärare i svenska."


2. Förstörelse

Ur "I Sveriges väntrum":

"År 2000 var 70 procent av eleverna i Hermodsdalsskolan behöriga till något nationellt program på gymnasiet men år 2004 hade andelen sjunkit drastiskt, till 48,8 procent. Skolverket konstaterade i sin rapport år 2006 att 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund."

Rektor Jutte Lindborg beskrev läget på skolan som att en stor del av tiden gick åt till att agera på händelser såsom bränder, klotter, våld och hot om våld.

"- Ungdomarna töjer på normerna för vad som är att betrakta som normalt i en vardag fylld av gränsöverskridande..."

Ur inlägg på Exilen den 1/6 -05, av signaturen "Bo de Silva":

"Torsdagen den 26 maj 2005 meddelade man i TV4:s morgonsoffa och senare samma dag i SVT:s nyhetsprogram, att en skola i Malmö, Hermodsdalsskolan, hade tvingats avskilja ett 20-tal elever från skolan och undervisningen. Dessa elever hade under en lång tid terroriserat, vandaliserat och förstört skolans lokaler och utrustning och uppträtt utomordentligt hotfullt där fruktan och rädsla hade spridit sig, inte bara bland eleverna, utan även bland lärare och övrig personal. Dessutom hade dessa 20 elever 'toppat' sin terrorverksamhet mot skolan med att stjäla nycklar, ta sig in i källarlokalerna och bl a vräkt ut kemikalier och ammoniak så att skolan måste utrymmas för sanering.

Detta var det som fick bägaren att rinna över, sa den kvinnliga rektorn Jytte Lindberg. Hon förklarade, att man hade så gott som dagligen stora problem med en stor grupp elever som ständigt uppträdde mycket hotfullt och ideligen vandaliserade skolans utrymmen."

Rektor Lindberg förklarade också, att även om dessa bråkstakar togs bort från skolan, var risken stor att det dök upp nya, för det handlade om att 'ta kontroll', 'få respekt'..."

"Till TV4:s morgonsoffa hade man denna morgon också inbjudit, förutom rektor Jytte Lindberg en lärare från skolan samt en integrationslärare (!)"

"Integrationsläraren avslöjade direkt som han fick ordet, att det rörde sig om 20-talet invandrarpojkar.. Dessa pojkar hyste ett sådant hat och sådan respektlöshet mot allt som var svenskt, upplystes vi om, och detta berodde på den negativa inställning som pojkarnas föräldrar hyste för Sverige!"

Ur Dagens Nyheter den 18/10 -05:

"Var femte grundskoleelev har blivit utsatt för ett brott. Var tionde pojke uppger att han varit inblandad i våldsbrott, minst en gång. Men färre än hälften av brotten polisanmäls och många av de anmälningar som görs resulterar i nedlagda förundersökningar. DN har träffat några av brottsoffren.

"Henrik tittar ut genom fönstret. Där ute är det mörkt och tomt, ungefär som han har känt sig inombords sedan den där kvällen i januari då han blev misshandlad av ett gäng jämnåriga killar med utländsk bakgrund.

Lågmält beskriver han de upprepade hoten om att han skulle skjutas, han minns rädslan som en paralyserande panik och han kommer aldrig att glömma känslan av den första sparken. Henrik fick ta emot ytterligare några slag innan det blev svart."

Henrik gjorde en polisanmälan, men efter den blev det bara värre:

"... misshandlades Henriks kompis av samma gäng och sedan började några av dem leta efter Henrik. Han hotades på skolgården och på tunnelbanan, han blev mer och mer nedstämd."

Mamman till Henrik är kritisk mot politikerna:

"Nu låter de några halvkriminella snorungar styra. Ingen vågar säga något, svenskarna flyr och våra barn får höra att de är 'svennejävlar' och 'jävla rassar'."


3. Kulturbarriärer

Ur nyhetsflödet i slutet av oktober -01:

"Bergsjöskolan i Göteborg är en skola med annorlunda förutsättningar. Mer än 90 procent av barnen har utländsk bakgrund, 80 procent kommer från hem som är socialbidragsberoende och 20 procent av barnen har kommit till Sverige de två senaste åren. Skolan tar dessutom emot en ny elev varje dag.

-När vi hade föräldramöte där vi skulle tala om språket var ju problemet för oss att vi var tvungna att ta hit 22 tolkar."

Ur Metro den 2/12 -02:

"SKOLAN GÖR HEMBESÖK. Projekt vill förbättra dialogen med invandrarföräldrar".

Artikeln handlar om en skola i en norrförort till Stockholm, som "tar ett steg mot en bättre dialog mellan skola och föräldrar genom att göra hembesök."

Integrationskonsulten Talal Imam säger:

"- Det finns klagomål från föräldrar om att skolan tar kontakt med dem bara när det är problem med deras barn i skolan. Flera av dem önskade att skolan kontaktar dem även när det inte finns problem för att i förväg undvika bekymmer."

"- Det finns fördomar om den svenska skolan hos invandrarfamiljer. Med våra besök kan vi minska dem."

Om så att säga berget inte kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget.

För svenska föräldrar gäller att de får träffa skolpersonal på skolans villkor - de får ta sig till skolan, för föräldramöten eller kvartsamtal med lärarna. Invandrarföräldrar ska däremot särbehandlas, skolträffar med dem ska ske på deras villkor.

Ur AB-kolumn den 17/9 -09, av Monica Gunne:

"Att inte hålla handen.
Att inte dansa och sjunga.
Att inte sitta bredvid en flicka eller pojke i skolan.
Det lilla ordet haram håller på att luckra upp den svenska skolan."
 
"Men ordet haram kan också avgöra vad ett barn får lära sig.
 
Enligt en ny undersökning förbjuder föräldrarna till mer än var tionde elev i Stockholmsområdet sina barn att vara med på lektionerna i biologi, sex och samlevnad, musik, simning och idrott.
 
En annan undersökning: 27 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna är inte med på alla lektioner.
 
Ett förbud med konsekvenser. Barn som tvingas hoppa över den obligatoriska undervisningen får inga slutbetyg. Och då är risken stor att de inte kan studera vidare och hamnar i arbetslöshet."

En Metroartikel den 17/1 -03 handlar om att elever tvingats skriva på ett papper, ett kontrakt med rektorn: "Om de är borta eller kommer för sent till lektioner får de sluta på skolan."

Rektorn förklarade bakgrunden: "- Jag vet att bussar kan bli försenade... Men jag kan inte tolerera upp till 60-procentig frånvaro, som många har. Varje elev kostar samhället en halv miljon kronor, och så är de inte ens här."

Det blev häftiga reaktioner, rektorn "bombarderas nu av samtal från arga elever och föräldrar." Den skola som det handlade om var S:t Göran gymnasium i Stockholm, med hög andel invandrarelever.