BILAGA

Kapitel 4: ORÄTTVISOR

d) Äldreomsorg

 


Nu kan Malmös äldre få hemtjänst på sitt hemspråk

Ur Vårt Malmö, nr 9/09:
 
"Äldre i Malmö som har behov av hemtjänst på sitt hemspråk kan nu få det via Språkbanken.

 
 Det kan handla om att man vill kunna uttrycka hur man mår, hur man vill ha sängen bäddad eller vad man vill ha till frukost.

- Att kunna uttrycka sig ger kvalitet och trygghet i tillvaron, säger Margareta Hedlund, sektionschef i Fosie.
 
Hon är ansvarig för Språkbanken, ett resultat av det kommungemensamma projektet Hemtjänst på olika språk som startades i Fosie 2007. Då var 350 personer i behov av hemtjänst på andra språk än svenska, visade en undersökning som gjordes i alla Malmös stadsdelar.
 
Sedan dess har ett femtiotal flerspråkiga undersköterskor anmält sig till Språkbanken. De hyrs ut av respektive stadsdel och får en förfrågan varje gång en vårdtagare önskar hemtjänst på ett särskilt språk.
- Frivilligheten är viktig eftersom den flerspråkiga hemtjänstpersonalen har hela Malmö som arbetsområde, säger Margareta Hedlund.
 
Och majoriteten av Malmös äldre vill fortsätta ha hemtjänst på sitt hemspråk. Störst är behovet i Rosengård och Fosie. I Fosie svarade 90 procent av de tillfrågade 'ja tack' i en nyligen gjord undersökning.
 
Sett till den flerspråkiga hemtjänstpersonal som jobbar i Malmö i dag kan man tillgodose de flesta aktuella språk utom flamländska.
-I alla fall teoretiskt. Störst är behovet bland de Malmöbor som talar serbokroatiska, makedonska och slovenska,..."

 

Ur brev från Inger-Siv Mattsson:

"Med anledning av Anna Lagerblads artikel 'Trygga i spansk miljö' den 23 april om det etniska äldreboendet La Dalia i Göteborg har jag följande synpunkter, kommentarer och frågor.

Kontrasten med hur den s k vården - vanvård är onekligen ett mer korrekt ord i sammanhanget - ser ut för våra egna åldringar är skrämmande. Förnedring, verbalt och fysiskt våld, infekterade liggsår med maskar och avföring, näringsbrist, uttorkning, godtycklig medicinering, avsaknad av kvalificerad personal är bara några exempel på politikernas katastrofala misslyckande när det gäller våra egna gamla. Lever pensionärerna på La Dalia ö h t i samma land som de pensionärer som får ligga med blöta blöjor, duscha var fjortonde dag, i bästa fall får en gnutta frisk luft en gång i månaden och som oftast inte ens får varm mat?

Krisen i det svenska välfärdssystemet innebär bl a dygnslånga väntetider på akuten, kvinnor i födslovärkar motas bort i dörren till sjukhuset, äldre får vänta i år på en höftledsoperation, äldre vårdbehövande får inte bo tillsammans efter 50 års äktenskap etc etc Listan på de politiska tillkortakommanden och misslyckanden kan göras hur lång som helst. Kommer de nya svenskarna att finna sig i alla dessa missförhållanden? Givetvis inte.

Det talas gärna och mycket om humanitet när det gäller s k 'flyktingar'. Men då det gäller våra egna gamla och sjuka talas det bara om att spara till sista kronan. Då kan våra annars så "duktiga" politiker inte ens stava till humanitet. Då handlar det aldrig om människor!

Av Lagerblads artikel framgår att 'antalet äldre med utländsk bakgrund ökar för varje år i Sverige' och att 'de idag utgör nästan 10 procent av befolkningen.' Vi får ständigt höra att 'antalet äldre i Sverige är för många och kostar för mycket och inte har vett att dö i tid.' Men det gäller givetvis inte de främmande. Det gäller bara dem som med hårt arbete byggt upp den välfärd som inte längre finns! För oss. Våra pengar måste ju i första hand räcka till de tio procenten importerade äldre!

Då finns det inga resurser...

För något år sedan rapporterade massmedia om gamla dementa patienter på ett äldreboende i Göteborg som inte fått komma ur sängen på en vecka. De fick ligga i nio timmar med smutsiga blöjor. De serverades regelmässigt kall mat eftersom det inte funnits tid att värma maten. Fyra vårdare hade hand om femton dementa patienter. I över ett år hade facket påtalat bristerna på äldreboendet. Chefen för äldrevården i Göteborg sade sig ha "känt till en del av missförhållandena men inte att det varit så illa." Ledning och s k ansvariga politiker har som vanligt inte reagerat!

En anställd på ett av Stockholms sjukhem har berättat att det finns arton patienter varav fjorton måste matas och i övrigt skötas som barn. De är två stycken om jobbet vissa dagar.

På äldreboendet Norrelid i Växjö avslöjades det att gamla får ligga med våta nattblöjor till klockan elva på förmiddagen. Det händer också att personalen inte hinner ge dem frukost varje dag. På ett äldreboende i Sundsvall saknades en så enkel sak som dörröppnare (!) vilket gjorde att de gamla inte kunde ta sig varken ut eller in! Då hade kommunen inga resurser. Till dörröppnare. Kommunen hade fördubblat färdtjänstaxorna och t o m velat lägga ner färdtjänsten. Ingen "ansvarig" hade någon roll i detta - man hade "inte gjort något formellt fel." Hade det gällt berikarna hade det nog gått fort att åtgärda missförhållandena! Så har våra gamla det i äldreboendet. Listan på politiskt beslutade missförhållanden kan som sagt göras lång.

"Att då (när man blir äldre och kanske litet dement) vara omgiven om människor som kan spanska är förstås en trygghet"

Anna Lagerblad återkommer gång på gång till hur viktigt det är att de äldre kan kommunicera med vårdpersonalen på sitt eget språk. Dessvärre är detta av någon anledning inte lika viktigt när det gäller våra egna åldringar. De får finna sig i vårdpersonal som talar ingen eller i bästa fall mycket dålig svenska."

"Också i ett inslag i P 1 för något år sedan om La Dalia underströks vikten av att de fem undersköterskorna talade både spanska och svenska:'Att skapa trygghet genom språket är en av grundidéerna på Dalian.' Ordföranden i Stödföreningen för äldre spansktalande Luis Narvarez sade: 'Det är oerhört viktigt att få tala sitt modersmål med sköterskor och läkare.'

Det skulle också våra egna gamla tycka. Men de får som bekant nöja sig med outbildad personal som inte ens talar något så när begriplig svenska. 'Alla har rätt till en äldreomsorg där man kan göra sig förstådd på sitt eget språk' Alla? Ja, alla utom svenskarna. För svenskarna är 'grundiden att skapa trygghet genom språket" inte aktuell!

'Den svenska vården är inte anpassad för de behov som finns hos den mångkulturella befolkningen.' Dessvärre är 'den svenska vården' inte heller anpassad för de behov den svenska befolkningen har. Det saknas nämligen resurser!"

"I P1-inslaget om La Dalia sade en av de intevjuade att 'det känns som om jag är i himlen.' Varför gör inte ansvariga politiker en utredning för att utröna hur många etniskt svenska åldringar som tycker att de är 'i himlen'?

Vid tiden för inslaget i P 1 om La Dalia vårdade fem undersköterskor sju spansktalande åldringar från Chile, Bolivia och Uruguay. Ingen av de intervjuade åldringarna verkade ens i närheten av demens och således inte speciellt vårdkrävande!"