|
VITBOKEN: |
||
|
||
Ur Fri Informations remisyttrande på SOU 1997:174: "Små företag har ingen möjlighet gardera sig mot de processer och skadeståndsanspråk lagförslaget aviserar. Utredningen utgår från att etnisk diskriminering i arbetslivet är betydligt vanligare än antalet anmälda fall och avkunnade domar visar. Man förutsätter därför att nuvarande lagstiftning inte är ett tillräckligt effektivt instrument för att bekämpa diskriminering. I själva verket kan det vara precis tvärtom: etnisk diskriminering är ovanlig inom svenskt arbetsliv... Utredningen försöker inte ens resonera kring möjligheten av att upplevd diskriminering många gånger inte är diskriminering." "Nytt i förslaget till skärpt lag mot etnisk diskriminering är även att en arbetssökande kan få skadestånd för etnisk diskriminering även om han/hon är ensam sökande och företaget beslutar sig för att avbryta rekryteringen, d v s inte anställa någon alls. Eftersom en ensam sökande alltid måste vara mest meriterad, öppnar sig här gyllene möjligheter till skadestånd." "Föreliggande lagförslag bör i sin helhet förkastas. Förslagen om omvänd bevisbörda och om ignorerande av uppsåt strider mot rättssamhällets principer. Alla formera av positiv särbehandling av viss(a) grupp(er) innebär nödvändigtvis negativ särbehandling av andra grupper.... en arbetsgivare som inte får anställa den mest lämpade, föredrar med stor sannolikhet att om möjligt inte anställa alls." SOU 1997:174: "Åtgärder i syfte att främja samhällets etniska och kulturella mångfald genom att särskilt stödja en viss etnisk grupp, trots att det kan innebära att personer i andra etniska grupper i motsvarande mån behandlas mindre förmånligt och alltså diskrimineras, föreslås därför bli tillåtna även enligt en ny lag mot etnisk diskriminering." (s.182)
|
