BILAGA

En tabell från 1992 ur boken "Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring" ger en bild av problematiken:

Utländska medborgare utgörs alltså inte bara av utrikes födda utan även av barn som fötts i Sverige, med föräldrar som är utländska medborgare".

Uppgifter om antalet personer med utländsk bakgrund ger även en tabell från 1999 ur boken "Mångkultur eller välfärd":

Begreppet "andra generationens invandrare" avser i de båda tabellerna personer, vars ena eller båda föräldrar är utrikesfödda. Med det sättet att klassificera blev det fråga om 1,4-1,8 miljoner personer med utländsk bakgrund, eller drygt 16 procent av befolkningen i Sverige.

Jan Elfverson i "Exit - folkhemssverige":

"År 1994 gjorde jag en beräkning av Sveriges framtida befolkningsstruktur. Den utgick från 1990 års befolkningssammansättning, där de etniska svenskarna i ungefärliga tal var 7 400 000, andra européer 700 000 och utomeuropéer 300 000. Andra förutsättningar var en fortsatt nettoinvandring av 32 000 personer per år samt folkökningstalen 0% för svenskar och européer och 2,5% för utomeuropéer. Folkökningstalet 2,5% var ett vägt genomsnitt av folkökningstalen för de länder som 1990 års invandrare kom från och grundade sig på FN:s demografiska statistik.

Med reservationer för en rad faktorer, som kunde påverka hastigheten i förändringsprocessen, blev beräkningens resultat att år 2 056 skulle de etniska svenskarna inte längre vara i majoritet.

För att undersöka det angivna räkneexemplets användbarhet vad gäller förutsägelser om den framtida befolkningssammansättningen kan en kontroll göras genom att se hur exemplet slår under den gångna tioårsperioden dvs fram till år 2 000. Det erhållna resultatet kan sedan jämföras med det verkliga utfallet.

En sådan kontroll visar att räkneexemplet väl förutsäger ökningen i invandrarbefolkningen. Exemplet anger en ökning på nära 450 000 personer medan det verkliga utfallet var drygt 470 000. Däremot förutsades att den svenska delen av befolkningen skulle vara oförändrad. Den minskade emellertid i verkligheten med drygt 180 000 personer från år 1991 till och med 2 000. Den viktigaste orsaken härtill är utan tvekan svenskarnas långsiktigt sjunkande fruktsamhetstal."