|
Kapitel 1: MASSINVANDRING a) Jämförelser och karaktär |
||||||||||
"Sverige har alltid haft invandring!" Så lyder ett budskap från de politiskt korrekta. Detta är både sant och osant: På medeltiden var en stor andel av handelsmännen i Stockholm tyskar. Under 1600-talet bosatte sig många holländare i Göteborg. Sedan kom vallonerna, som hjälpte fram svensk järnframställning. Det var dock fråga om invandring av begränsat antal personer, och det handlade om människor som försörjde sig själva. De gav viktiga bidrag till den svenska ekonomin. Under den närmaste efterkrigstiden blev det först fråga om flyktingströmmar från våra grannländer, därefter en ganska omfattande arbetskraftsinvandring - främst från Finland och Jugoslavien. Efter att möjligheterna till arbetskraftsinvandring minskat tillkom i stället asylinvandring. Denna tog fart under 1980-talet och utgjordes i allt högre grad av utlänningar från avlägsna länder och främmande kulturer. I kölvattnet på asylinvandringen följde snart en tredje typ av invandring: anhöriginvandring. Det handlar då om anhöriga eller bara påstått anhöriga. Denna är nu den mest omfattande kategorin. Hur man än jämför är den nu pågående invandringen omfattande: • den är väsentligt större än tidigare i Sveriges historia • den är större än i andra, jämförbara, länder • den är framförallt varit större än vad vårt land klarar av. Alla är ju överens om att "integrationen har misslyckats". Invandringen till Sverige har under det senaste halvseklet varit så omfattande att den hunnit få påtagliga demografiska effekter. Det blir därför ingen överdrift att här tala om en massinvandring. Innan vi går vidare, låt oss dröja vid begreppen "flykting" och "migrant": • En "flykting" flyr undan förföljelse, för att rädda sitt liv. Han/hon kan kanske inte påverka tidpunkten för sin avresa, ej heller fritt välja destination. Tanken är att få en tillfällig fristad, för att återvända hem när detta blivit möjligt. • En "migrant" kan planlägga sin resa, välja tidpunkt och destinationsland. Han/hon flyttar för att bo permanent i det nya landet. Det handlar om att söka ett bättre liv. Antalet beviljade permanenta uppehållstillstånd i Sverige - PUT - har ökat stadigt sedan början av 1980-talet. Migrationsverkets statistik visar på c:a 13.000 PUT i mitten av 1980-talet och en topp år 1994 med 79.000 - i samband med krigen i det forna Jugoslavien. Därefter föll siffrorna tillbaka, men de senaste åren var man åter uppe rekordsiffror. Under fyra år i följd har rekordsiffran från år 1994 nu tangerats. Både år2006, 2007, 2008 och 2009 har antalet PUT varit mer än 76.000. Därtill kommer en arbetskraftsinvandring på tillfälliga uppehållstillstånd. Den siffran ökade från 14.500 år 2008 till 21.600 år 2009.
De flesta som sökt asyl i Sverige har i slutänden fått PUT. Ur boken "I Sveriges väntrum" av Lasse Granestrand 2007: "Om man räknar alla som sökt asyl i Sverige åren 1984-2005 och sätter dem i relation till hur många som fått uppehållstillstånd efter prövning i sista instans så hamnar Sverige på den uppseendeväckande höga siffran 57 procent." Den som fått PUT i Sverige efter att ha sökt asyl har inte nödvändigtvis fått asyl. De flesta asylsökande som fått stanna har fått göra det på andra grunder än skyddsbehov. De röda tårtbitarna nedan representerar dem som fick asyl enligt Genèvekonventionen - 9-11%. De lila fälten representerar dem som tillerkändes andra skyddsbehov. De flesta har fått stanna på s.k. humanitära grunder, skäl som uppstått efter ankomsten till Sverige.
Utöver dem som själva rest till Sverige och sökt asyl har Sverige varje år tagit emot ett antal s.k. kvotflyktingar. Under hela perioden 1980-2009 uppgick antalet kvotuttagna till cirka 40.000, av totalt 365.000 "flyktinginvandrade" (där begreppet innefattar dem med "humanitära skäl"). Kvotflyktingar tas ut av svenska myndigheter, från flyktingläger på olika håll i världen. Under perioden 1950-67 var antalet kvotuttagna flyktingar till Sverige 17.000, medan de enskilt inresta uppgick till 7.000. Under perioden 1968-1997 var motsvarande siffror 54.000 och 250.000 (se diagram nedan, källa "Exit - folkhemssverige"). Som andel av flyktinginvandringen utgjorde de enskilt inresta under den första perioden 29%, för att sedan öka till 82%.
Det har också visat sig att kvotuttagna kan generera en omfattande anhöriginvandring. Ur "Det finns gränser", Wiwi Samuelsson, 1993: "Den invandring av assyrier/syrianer som 1967 hade inletts med en blygsam kvotöverföring av 205 personer från Libanon hade följts, utan att myndigheterna först insåg det, av en spontaninvandring av asylsökande släktingar och vänner och familjeanknytningar till de ursprungliga kvotflyktingarna." En allt större andel av den totala invandringen till Sverige utgörs av anhöriginvandring. Nu utgör dessa fler än de asylinvandrade. Antalet anhöriginvandrade var år 2009 uppe i 34.000.
En annan kategori som ökat kraftigt är gäststuderande. År 1990 var antalet 1.100, år 2009 hade antalet ökat till 13.500. Av dessa kom mer än 10.000 från andra världsdelar.
En allt större andel av invandringen har varit utomeuropeisk. Under år 2009 beviljades mindre än 8.000 personer från övriga Europa PUT antingen som asylinvandrade, anhöriga eller gäststuderande. Motsvarande siffra för personer från andra världsdelar var 46.000 - dvs nära sex gånger så många. Diagrammen nedan avser flykting-, anhörig- och studieinvandring.
Beträffande återvandring fungerade det som det var tänkt att göra beträffande flyktingar från Uruguay och i viss mån Chile. Efter att demokratin återinfördes i landet och skyddsbehov inte längre förelåg flyttade dessa politiska flyktingar tillbaka till sitt hemland. Diagram ur boken "Invandrare på arbetsmarknaden".
Kontrasten blir slående, när man jämför med afrikaner. Där är återvandringen obetydlig. Diagram ur boken "Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring".
Ur "Migrationsexplosionen", Jervas m.fl, SNS 1995: "Under senare år har fattiga länder faktiskt satsat stora pengar på att skapa en välutbildad grupp av människor som skulle kunna gå i spetsen för det egna landets utveckling. Problemet är dock att dessa personer ofta söker sig till rikare länder för att där snabbare kunna öka sin välfärd, personliga säkerhet osv. För vissa länder och världsdelar har denna process antagit en snarast skrämmande omfattning. Således skall Afrika ha förlorat omkring en tredjedel av sina akademiker genom utvandring. Cirka 60 procent av Ghanas läkare beräknas ha utvandrat. Samtidigt har kontinenten 'invaderats' av omkring 80.000 västerländska biståndsarbetare." Under år 2009 beviljades 77.0000 PUT. Av dessa gick 34.100 till anhöriga, 17.600 enligt EES-avtalet, 11.100 till skyddsbehövande och 13.500 till gäststuderande. Här ingår inte beviljade TUT - tillfälliga uppehållstillstånd.
Nära hälften av det totala antalet PUT gick alltså till anhöriginvandrade. De anhöriginvandrade (1) kom till nästan hälften från Asien: 14.800. Från Afrika (2) kom 8.800 och från Europa (3) kom 6.800 och Latinamerika (4) kom 2000.
För dem som fått PUT efter att ha sökt asyl (eller hämtats till Sverige som kvotflyktingar) kom nästan alla från Afrika (1) eller Asien (2).
Av de gäststuderande kom 70% från Asien (1), med Europa (2) och Afrika (3) därnäst.
Enigt SCB:s statistik uppgick invandringen år 2009 till totalt 102.000 personer. Utifrån dessa siffror får vi nedanstående diagram på från vilka utomeuropeiska och icke-västliga länder som de flesta invandrare kom. I topp ligger två muslimska länder. Av de 12 främsta länderna är åtminstone 7 muslimska.
Sverige har tagit emot väsentligt fler asylsökande och beviljat väsentligt fler uppehållstillstånd än något av våra grannländer. Sverige är också generösare i ett annat avseende. Till skillnad från övriga länder som endast utfärdar tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) erhåller utlänningar i Sverige omedelbart permanent uppehållstillstånd (PUT). Bara Norge ligger i nivå med Sverige.
Motsvarande relationer gäller antalet beviljade uppehållstillstånd. Sverige intar en tätposition i Norden. Detta gäller även per capita, Norge undantaget. En aktuell jämförelse med våra nordiska grannländer, beträffande asyl- och anhöriginvandring, visar på en skarp kontrast:
|
